lördag 11 december 2010

FÄRGELANDA EN ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO OCH LEVA I

Inriktning och mål för utveckling av Färgelanda kommun

Inledning: Färgelanda kommun leds av målstyrning.

Det innebär att Kommunfullmäktige fastställer de övergripande målen samt delar ut ekonomiska ramar för sektorerna i kommunens samtliga verksamheter.

De övergripande målen bygger på Färgelanda kommuns vision och tanken att sträva efter demokrati, delaktighet och öppenhet.

Färgelanda kommuns vision är som en ledstjärna, hur vi vill att medborgaren i framtiden ska se sin kommun, de leds av 7 övergripande mål:

UTVECKLING I HELA KOMMUNEN

FÄRGELANDA – EN FÖRETAGARKOMMUN

SKOLA OCH BARNOMSORG

VÅRD OCH OMSORG I TIDEN

FÄRGELANDA - EN MILJÖKOMMUN

DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET

EKONOMI I BALANS



ÖVERGRIPANDE MÅL: UTVECKLING I HELA KOMMUNEN

Människor med engagemang är grunden för att en kommun som Färgelanda skall kunna utvecklas. Företag, föreningsliv och boendemiljö är viktiga för utvecklingen. Det engagemang som finns skall tas till vara för att driva kommunen framåt.

Attraktiva boendemiljöer ökar förutsättningarna för inflyttning till kommunen. Planen för landsbygdsutvecklingsområden i strandnära (LIS) områden ger nya möjligheter att skapa attraktiva boenden för kommunens invånare


Inriktningsmål: Vända befolkningstrenden och öka invånarantalet

Bostadsbyggandet skall öka


Uppdrag till Serviceberedningen:

Ta fram utvecklingsplan för kommunens olika delar

Serviceberedningen får i uppdrag att i samråd med kommuninvånarna ta fram en utvecklingsplan för kommunens olika delar.

Ta fram en plan för byggande i Ellenö

Ellenöområdet har en stor potential för utveckling som bostadsort. På kommunens mark finns möjlighet att skapa ett sjönära bostadsområde. Serviceberedningen får i uppdrag att arbeta vidare med de planer som krävs för utveckling av området i samråd med lokalbefolkning och markägare.



Uppdrag till kommunstyrelsen:

•Arbeta aktivt för att öka tillgängligheten till bredband och mobiltelefoni i hela kommunen•Arbeta för fler utförare inom barnomsorg skola och äldreomsorg•Kommunal service skall finnas nära dig

Uppdrag till Valbohem AB:

Valbohem AB skall erbjuda ett attraktivt boende för alla, från unga till seniorer.

(Dick Jonefelts tankar)
( Jag kommer att verka för att man i större utsträckning är mer lyhörd för hyresgästernas önskemål och att man lägger större fokus på att täcka de behov för de hyresgäster som redan bor i Valbohemms lägenheter. Skrivelsen ovan har varit oförändrad i många år och jag menar då att man har missat målsåttningen med råge)


ÖVERGRIPANDE MÅL:

FÄRGELANDA – EN FÖRETAGARKOMMUN

Företagen är motorn i samhället och det lokala entreprenörskapet är avgörande för en livskraftig kommun med många arbetstillfällen. Kommunen skall arbeta med entreprenörskap som förhållningssätt och se det som ett möjligt alternativ. Vi vill att bärkraftiga småföretag skall utgöra en viktig del av Färgelandas framtid.

Inriktningsmål:

· Arbeta för ett mer företagarvänligt klimat för att öka företagandet.

· Uppmuntra och underlätta för entreprenörer att starta nya företag och förverkliga sina idéer.

· Antalet arbetstillfällen skall öka i de privata företagen



Resultatmål:

· Färgelanda kommun skall finnas bland de 100 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking



Uppdrag till serviceberedningen:

Utreda förutsättningarna för Innovation Färgelanda - ett centrum för entreprenörskap.

Innovation Färgelanda är en fortsättning på entreprenörskap i skolan och Ung Företags-verksamhet. En inkubator för nya företag.



Uppdrag till Kommunstyrelsen:

•Införa fritt val i hemtjänsten•Skapa goda kontakter med företagen•Arbeta aktivt med näringslivsfrågor•Arbeta aktivt för att öka tillgängligheten till bredband och mobiltelefoni i hela kommunen•Fler kommunala verksamheter läggs ut på entreprenad•Arbeta med en aktiv energirådgivning till företag•Öka samarbetet mellan skola och näringsliv•Arbeta med entreprenörskap i skolan•Färdigplanera industriområden



ÖVERGRIPANDE MÅL: SKOLA OCH OMSORG I TIDEN



Alla invånare skall ha tillgång till service på rimligt avstånd oavsett var man bor. Människor är olika och har olika behov vid olika perioder i livet. Trivsel och trygghet är grunden för ett gott resultat, att ständigt motarbeta mobbing och andra missförhållanden är och skall vara en självklarhet. Kommunen skall vara öppen för alternativa utförare och se dem som ett naturligt komplement och en möjlighet till valfrihet.

Framtidens äldreomsorg bygger på att man skall bo kvar i sin hemmiljö så länge som möjligt. Vi ska via hembesök, förebyggande arbete och ökad kompetens i ett tidigt skede upptäcka ev. behov. Det skall finnas seniorboende och trygghetsboende för de som vill flytta till en bekvämare eller anpassad bostad som ett komplement till det särskilda boendet.


Inriktningsmål:

· Skola och omsorg nära dig.

Resultatmål:

· Efter att demensboendet färdigställts kunna erbjuda trygghetsboende på Lillågården.

· Fler valmöjligheter inom skola och omsorg.

· Alla elever som slutar grundskolan skall ha gymnasiebehörighet

Uppdrag till välfärdsberedningen:

· Informera om möjligheterna med LOV och Barnomsorgspeng

· Ta fram en plan för elev och föräldrainflytande/engagemang i skolan

· Utreda behovet av trygghetsboende i kommunen



Uppdrag till kommunstyrelsen:

Genomföra skolplanen i den takt ekonomin tillåter med fokus på:

Samverkan för att på ett aktivt sätt motverka mobbing, förtryck och rasism.

Varje elev skall ges förutsättningar för största möjliga utveckling

Arbetsro i skolan

Erbjuda tre språkval

Elevernas ansvar och inflytande

Främja samarbetet hem och skola

Samarbete skola – näringsliv


Uppdrag utöver skolplanen:

Arbeta för fler valmöjligheter för skola och barnomsorg

Arbeta för ett gott samarbete med friskolor i kommunen.



Arbeta med genomförandet av äldreomsorgsplanen innebärande:

1. Ett komplett äldrecenter i Högsäter

2. Ett demenscenter i Färgelanda tätort

3. Hemrehabilitering

4. En gemensam hemvårdsorganisation

5. Utvecklat anhörigstöd

6. En vidareutvecklad palliativ vård

Uppdrag utöver äldreomsorgsplanen:

Införa matlagning för äldreomsorgen på varje boende

Införa LOV i hemtjänsten

Utveckla innehållet i äldreomsorgen som sysselsättning, utevistelse och naturliga mötesplatser.

Införa parboendegaranti.



Individ- och familjeomsorg

Arbeta med förebyggande insatser.

Samarbete med skola och barnomsorg

Uppstart av den planerade familjecentralen


ÖVERGRIPANDE MÅL: FÄRGELANDA - EN MILJÖKOMMUN

Inriktningsmål:

Främja en hållbar utveckling

Resultatmål:

· Främja en långsiktig hushållning med mark, vatten och värdefulla naturområden samt en giftfri miljö.

· Färgelanda kommun ska på olika sätt verka för en fossilfri och effektiv energianvändning samt miljövänlig energiproduktion, i hela kommunens geografiska område. Utveckling bör ske bl.a. av vindkraft, biogas och solenergi.



Uppdrag till kommunstyrelsen:

· Kommunen skall ha en aktiv energirådgivning, till nytta för allmänhet, företag, organisationer och kommunens egna verksamheter.

· I kommunens egna verksamheter ska senast år 2012 all uppvärmning vara helt fossilfri.

· I kommunens egna verksamheter ska all el som används vara ”Grön” el.

· Kommunens egen måltidsverksamhet ska utvecklas för att minska klimatpåverkan.

· Kontinuerlig energieffektivisering ska ske i kommunens egna lokaler och verksamheter.

· Vid ny-, om och tillbyggnader av kommunens egna lokaler ska energiförbrukningen understiga byggnormens krav med minst 20%.

· Införa cyklar i de kommunala verksamheterna som komplement till bil i tätorterna.


ÖVERGRIPANDE MÅL: DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET

Vår kommun skall präglas av ömsesidigt förtroende, jämställdhet, inflytande och ansvar. Dialog, delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa och livskvalitet.

Inriktningsmål:

•Ökad dialog med kommuninvånarna.· All verksamhet skall genomsyras av ett barnperspektiv enligt FN:s barnkonvention.

· Beredningarnas arbete med utvecklingsplaner skall ske i dialog med kommuninvånarna



Resultatmål:

· Elev- och föräldrainflytandet skall öka i skola och barnomsorg

· Ökat brukarinflytande i kommunens verksamheter

· Ökad delaktighet och ansvar för personalen genom att utveckla resultatenheterna och Lean-arbetet.

· Jämställda arbetsvillkor och löner för kvinnor och män.

· Fler heltidstjänster i omsorgen.


ÖVERGRIPANDE MÅL: EKONOMI I BALANS

En stabil ekonomi ger reformutrymme, bättre möjligheter att utveckla kommunen och nå uppsatta mål.


Inriktningsmål: En långsiktigt hållbar ekonomi i balans

Resultatmål: Årets resultat skall vara 1.5-2,5 % av skatter och avgifter


Uppdrag till budget och bokslutsberedningen:

· Ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar ekonomi i balans med utvecklingsmöjlighet för kommunen.

· Utreda hur industrifastigheterna förvaltas avgränsat från kommunens övriga verksamhet i ett eget bolag.

· Översyn av budgetprocessen.


Uppdrag till Kommunstyrelsen:

· Att anpassa varje verksamhet till ekonomin.

· Se till att resurserna används effektivt, till exempel genom Lean-tänkande.

· Utveckla resursfördelningsmodeller och möjligheter till resultatenheter

fredag 3 december 2010

Ny politik för nyanländas etablering i Sverige

I dag den 1 december träder den så kallade etableringsreformen, den största förändringen inom svensk integrationspolitik på 25 år, i kraft. Mottagandet av nyanlända flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga läggs om och fokus sätts på jobb och kunskaper i svenska. Varje nyanländ ska få en lots som stöd i etableringsprocessen och individuella etableringsplaner ska upprättas för att bättre än tidigare ta tillvara den nyanländes kompetens och erfarenhet.

För att tydliggöra vikten av att den nyanlände snabbt kommer i arbete får Arbetsförmedlingen en central roll. Arbetsförmedlingen tar över samordningsansvaret från kommunerna för etableringsinsatserna för vuxna. På så sätt förtydligas arbetslinjen. Även länsstyrelserna, Försäkringskassan och Migrationsverket får förändrade eller nya ansvarsområden.

Kommunerna kommer även fortsättningsvis ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering, t ex för sfi, insatser för barn i skola och förskola och för bostadsförsörjningen. Kommunerna får också ansvar för att erbjuda de nyanlända samhällsorientering.

För att kvalitetssäkra reformens genomförande har regeringen gett Statskontoret och länsstyrelserna uppföljningsuppdrag. Statskontoret ska följa myndigheternas genomförande och bedöma hur väl myndigheterna samverkar och samordnar sina verksamheter. Särskilt fokus ska läggas på processerna för bosättning och utbetalning av etableringsersättning. Statskontoret ska också analysera och bedöma att etableringsplanerna utformas efter individens förutsättningar och behov. Länsstyrelserna har i sin tur fått uppdrag att ge en samlad bild av genomförandet av reformen i länen under 2011.

- Vi går nu från en omhändertagandementalitet där människor från andra länder har setts som svaga individer till fokus på att människor snabbt ska komma i jobb. Jag vill att Sverige ska fortsätta att vara ett öppet och tolerant samhälle. Då behöver vi ett system som stärker den nyanländes möjligheter att lyckas den första tiden i Sverige, säger integrationsminister Erik Ullenhag.
Reformen innebär i korthet:
  • Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna. 
  • Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbets- och samhällslivet.
  • En ny, statlig ersättning införs som är lika för alla nyanlända oberoende av var i landet man bor och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
  • En ny aktör  (etableringslots)  ska stödja den nyanlände under etableringsperioden.
  • Nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering.

torsdag 2 december 2010

Varning för oseriöst erbjudande Nummerupplysningen.se


Varning för oseriöst erbjudande
Ännu ett företag som försöker lura småföretagare kan nu avslöjas av Visma Infoline. Företaget skickar ut erbjudanden under namnet nummerupplysningen.se. Den som inte ser upp krävs på minst 3.798 kronor.

Erbjudandet kommer i ett gult kuvert med texten ”Viktigt meddelande. På grund av minskat intresse för tryckta telefonkataloger samt av miljöskäl har Nummerupplysningen.se valt att endast registrera företagsuppgifter på internet.”

Flera olika adresser
I kuvertet ligger en tvåsidig blankett, där mottagarens företagsuppgifter är tryckta. På blanketten kan mottagaren själv korrigera sina uppgifter, skriva under och returnera till en förbetald svarspostadress i Malmö.

På sin hemsida uppger Nummerupplysningen dock ingen adress i Malmö utan att företaget har sin verksamhet förlagd till Tallinn i Estland. På baksidan av det gula kuvertet, som erbjudandet kommer i, uppges en avsändaradress med boxnummer i Stockholm.

Anonym postbox
Posten har ingen adressat på den boxen utan hänvisar till det privatägda postboxföretaget Brevia som i sin tur inte lämnar ut kunduppgifter. De kan inte ens bekräfta om de har boxnumret i sitt område, trots att Posten hävdar att så är fallet.

Brevias affärsidé är – som de själva skriver på sin hemsida – att ”förse sina kunder med postboxar med en mycket konfidentiell inriktning”.

Visma Infoline har rapporterat erbjudandet från nummerupplysningen.se till Svensk Handels varningslista.

Följ länken för att se fler varningar om detta företag

söndag 28 november 2010

JUL Marknad i färgelanda. En marknad att minnas!

Trots det dåliga vädret så genomfördes JUL Marknaden som planerat men till skillnad från andra år så genomfördes den de flesta arrangemangen inne i centrumhuset.
Lucia med tomteparad och Kommunalrådet Peter Johansson krönte Lucian .
Tomten lekte med barnen runt granen och där efter delade en annan tomte ut godis till alla barnen.

torsdag 25 november 2010

Serviceberedningen 20101123 och Fullmäktige 20101124

Jan Eriksson informerar

Att Stalfors är uppsagd att Gleisners tjänst skulle upphöra och att det var av den orsaken som han slutade.

Turist frågorna kommer att läggas under kultur och fritid.
Invandring ligger under omsorg så även ensamkommande flyktingsbarn
Kommunsekreteraren får en chefsroll över sekreterarna. Och administration.

Personalfrågor är mycket ekonomi vilket innebär att här får det ses över ordentligt.

Etapp 2 av Dalslands ring drar nu igång med en organisation som heter Coneckt i Väst
projektet handlar om ca en halv miljard kronor.
Det handlar mer om ett upplevelsecenter är om en motorbana.
Kommunen har hitintills satsat 5000:- samt nedlagd tid från div tjänstemän.

Konkurrensutsättningen av olika verksamheter är inte så lätt då det handlar om att kommunen själv skall konkurrera med tex stigens skola eller gärbo.com

Utvädring och kontrollorganet måste där med se annorlunda ut om det skall bli trovärdigt.

Frågan är om kommunen skall hjälpa igång personer att ta över en verksamhet eller skall de få göra det skälva.

Kommunen har heller inte den kontrollen att kontrollera sina verksamheter som fordras för att kunna dra igång tex friskolor . Detta måste vi ha ändå säger Janne men där är vi inte ännu.

(Min tanke är väll att vissa tjänstemän har bromsat då man inte vill ha konkurrens.)

SKL gör en analys som kommer att redovisas den 17 december.
Utbildning för politiker och tjänstemän informerades det om . utbildningen kommer att bland annat handla o politikers och tjänstemäns roller i arbetet. Janne menar att vissa frågor som tjänstemännen hanterar är av politisk karaktär.

Min kommentar här blir att skolfrågan är ett lysande exempel på att tjänstemännen styrt oss och att vi som politiker blivit marginaliserade.

Även bloggandet får sig en känga då det har skapat en jobbig atmosfär. Menar Janne

Jan myren informerar om vindbruksplanens antagande.
Vi har med den liggande planen ett möjligt antal på ca 63 verk.

Jan Myren informerade också om att försvaret nu gör anspråk på ett enormt stort område där det redan står en väldig massa verk . Felet som har begången är att kommunerna har skickat in ett utlåtande till försvaret men har sedan inte skickat bygglovshandlingarna till försvaret för att försvaret skulle kunna överklaga.

Alltså ett formaliafel där kommunerna är ansvariga.

Jag hörde en siffra på 2 miljarder för redan uppförda verk .

Jag kan trösta mig med att vi i Färgelanda inte har begått ett sådant fel



Medborgarförslag

Rökhus utanför centrumhuset diskuterades .

Förslaget är att man bygger ett fristående glasbur men det finns många idéer om andra lösningar.

Nu blev man alt bra 4 kantig om man bara skall gå på förslaget och krasst säga

Vi avslår de liggande förslaget men vi uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda och åtgärda problem



Marianne Martinsson har tagit fram en sammanställning från minnesanteckningarna för den gångna mandatperioden som visar att vi egentligen inte har arbetat med de frågor som fullmäktige har givit oss i uppdrag.

Själv tolkar jag det som ett misslyckande då jag tycker att vi inte har varit tillräckligt konkreta i vårt arbete Vi borde haft mer konkreta förslag att komma med till fullmäktige men i det hänseendet har det varit magert. Få se om det går att rätta till under den kommande mandatperioden.

Majlise Hällgren Tacka Olle med en blomsterkvast och i buketten måste det naturligtvis innehålla en Ros.

Fullmäktige i Kväll gav en ganska munter debatt om barnomsorgen . Jag tror den pågick i över en timma med trevliga och sakliga argument. Per Krokström inledde med att på ett bra sätt beskriva hur vi från den nya alliansen ser på framtiden . Han berättade om ett möte med Fredrik Reinfeldt som de hade haft tidigare i dag då Fredrik var på besök i Åmål.

Det mest intressanta i de sammanhanget var att man nu har börjat förstå att skall man få en utveckling på landsbygden och samtidigt få bukt med överbefolkningen i storstadsregionerna så måste man börja lägga resurserna i större utsträckning på landsbygden så att folk flyttar ut på landet igen och inte som nu att man bara vill centralisera

Beslutet blev i alla fall att barnomsorgen utökas i Järbo och i Stigen. Och att vi fortlöpande håller oss informerade om hur behovet förändrar sig över tid . Denna information har faktiskt Ks haft på sitt bord tidigare.

Omröstningen av alla namn till de olika posterna flöt på med valberedningens förslag med en kosmetisk förändring och komplettering.

Och där med var Fullmäktige avslutat för den här gången.

Få se om det finns möjlighet att på något sätt få ut fullmäktige på någon webbTV innom en snar framtid då debatten faktiskt var riktigt underhållande.

lördag 20 november 2010

Valberedningsmöte i måndags





kvällens möte kom många namn att föreslås till styrelse och nämnder.Det rådde en ganska avspänd stämning och de olika ledamöterna föreslog ledamöter i ett gott samförstånd.

De mest anmärkningsvärda var när vi kom till budget och bokslutsberedningen, Där har man berett alla invalda partier en möjlighet att ha en insynsplats då man menar att detta är den viktigaste beredningen. till denna ville SD inte ha någon föreslagen.

Jag hoppas att man funderar över detta beslut då man har möjlighet att reparera detta på fullmäktige nu på onsdag den 24.

Själv är jag föreslagen som ledamot i Serviceberedningen och som ersätter i valbohems styrelse.

fredag 19 november 2010

äntligen något riktigt positvt

Enligt nyheterna så tillhör våra vårdtagare på våra äldreboenden de nöjdaste i landet. Det var faktiskt roligt att få höra detta då vi tidigare i undersökning efter undersökning bara visar bottennoteringar.

fast en bottennotering kan ju vara positivt i sig då det bara kan gå en väg i framtiden. Om man inte harvar kvar förstås. Men nu får vi nya friskolor och så kommer vårt kommunalråd att jobba stenhårt för att förbättra företagarklimatet och då kommer fokus på att behandla alla företag lika och med en snabb behandling av de uppgifter som åligger en kommun att behandla. Bygglov, olika tillstånd och en snabb behandling av de offerter enligt LOU där kommunen skall handla.

Det är inte meningen att vissa företag skall köra i gräddfilen och andra skall dras i deg.

fredag 12 november 2010

Polisen på gator och torg

Alla som över tid har följt mina inlägg vet att detta är något som jag har försökt att driva fram.
Nu hör vi Justitieministern säga samma sak .
Hoppas att man inom en snar framtid också kommer fram till att vi behöver en lokalt förankrad polis med tillhörande Polisstation. Så vi får någon ordning i det här landet.


Justitieministern besökte i dag Malmö för att bli informerad om utredningsarbetet kring den 38-årige man som sitter häktad misstänkt för ett mord och fem mordförsök. Hon ville också veta hur polisen arbetar med att klara upp de många skottlossningar i Malmö som inte har med den misstänkte serieskytten att göra.
Polisens satsning på att ha ett 50-tal extra fotpatrullerande poliser ute kvällar och nätter skapar inte bara en känsla av trygghet utan hjälper också till att lösa brott, och det är en modell som polisen i landet borde använda sig av, menar Beatrice Ask.
– Det är något som vi vill ha framgent också, säger Beatrice Ask.
Läs hela artikeln på svt's hemsida

onsdag 10 november 2010

Förvaltningsrätten har röda ögon 2

Än en gång kan man se att förvaltningsrätten inte ser på saker och ting på samma sätt som jag .
Nu kan vi läsa i Bohusläningen att rätten anser att björnhuset inte strider mot lagen. en bedömning som inte delas av Ernst & Yang . i deras rapport fick kommunledningen svidande kritik.
Med anledning av det så menar jag att de som sitter i förvaltningsrätten nog borde bytas ut.
Läs om hur vänsterpartisterna blev dömda i mitt tidigare inlägg.

Sedan börjar jag faktiskt ledsna på riksradion då man gång på gång tar upp sossarnas interna kris som en riksangelägenhet . Nu får man faktiskt sluta med denna ensidiga rapportering . S har bara 30 % väljarstöd . varför ge dem så stort utrymme i media. Vi betalar licens till SR Och SVT för att få en oberoende media.

Då kan man inte hålla på och gulla med sossarna på det viset.
Har man en dålig politik så skall man ut.

tisdag 9 november 2010

Möteplats Färgelanda har fått ny hemsida .........JUL Marknad i Färgelanda

Nu ta Färgelandas företagarförening ett nytt steg in i framtiden
Besök vår hemsida

JUL-marknaden närmar sig med alt vad kulturtraditionen bjuder.
Jota inviger och undehåller.
Lucia med efterföljande Tomteparad
Vårt nyvalda Kommunalråd står för kröning av Lucian
Iren & Roland leder dansen kring granen.
Godispåsar till alla barnen.
Knallar och hantverk med mera. Alla är välkomna

Läs nyheter under rubriken Penilla i riksdagen

söndag 7 november 2010

Registrering av företag nu bara på verksamt.se

Från 1 november kan du anmäla nya företag och föreningar samt företagsändringar på sajten verksamt.se. Samtidigt stängs tjänsten Företagsregistering på Bolagsverkets webbplats ner.
Det är myndigheterna Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket som gemensamt ligger bakom verksamt.se, och du anmäler förändringarna under fliken "Mina sidor".

onsdag 3 november 2010

KF 101103

I dag var det inte möjligt att sitta och blogga då jag inte kunde sitta lite vid sidan av.

Mötet avlöpte med flera ajourneringar och till nytt kommunalråd valdes Peter Johansson KD.
Vidare avslogs förvaltningens förslag om att starta barnomsorg på Höjdenskolan.
Dessa punkter var de viktigaste annars var resten formalia

tisdag 2 november 2010

M Lägger motion mot den förhatliga Jantelagen

Jag får i bland höra tråkiga påståenden om olika  personer i vår kommun. Jag drar då slutsatsen av att jantelagen är tämligen hårt rotad  här. Därför blev jag så glad när jag fick se denna motion.
Jag gjorde ett utdrag ur brödtexten som jag tyckte stämnde väldigt väl med Färgelandas invånare och kulturhistoria. Jag har offta mött infödda färgelandabor som i nästan föraktfullt tonfall utbrista " Det går aldrig "eller " Det kommer aldrig att fungera " och så vidare. Även föraktfulla uttalanden om personer kan förekomma.
Därför blev jag så positivt nyfiken på vad denna lag skulle betyda för oss då dessa olykskorpar skulle bli bannade om denna lag blev antagen.

Den mentalitet som jantelagen beskriver är både djupt kränkande och diskriminerande för den person som utsätts. Därtill är den inställning som en som tillämpar jantelagen direkt kontraproduktiv både för mest gynnsam utveckling för den enskilde som drabbas och för samhällets önskade utveckling i stort.

Bruksmentalitet eller bruksanda är en term för de normer och värderingar som traditionellt uppstått i många brukssamhällen i Sverige under äldre tider, men där ibland vissa drag av denna mentalitet ännu lever kvar och har tydliga likheter med jantelagen. Även i samhällen som kännetecknas av att vara styrda av totalitära regimer uppstår lätt attityder för befolkningen som bygger på jantelagens koncept, med undantag för den lilla maktelit som erövrat makten där snarast motsatsen råder.

Många bruk i Sverige var förr tiden strikt hierarkiska samhällen med liten kontakt med omvärlden. De anställda garanterades en viss social trygghet baserad på brukspatronens patriarkaliska omvårdnad. Personalen och deras familjer fick tillgång till bostäder, handelsbod, skola, läkare och sjukvård. Bruksledningen hade alltså inflytande över de anställdas hela livssituation. Detta kunde leda till förväntningar på förmåner och en allmän passivitet från medarbetarnas sida.

Till denna bruksmentalitet brukar också räknas en stark konformism, stor social kontroll, skarpa gränsdragningar mellan olika grupper, t.ex. mellan arbetare och tjänstemän eller mans- och kvinnoroller, lågt intresse för utbildning samt svag entrepre-nörsanda. I beteendevetenskapliga sammanhang talar man ibland om en term som kallas ”inlärd hjälplöshet”. I vidare bemärkelse används termen om miljöer där människors naturliga initiativkraft har försvagats på grund av t.ex. patriarkaliskt eller auktoritärt styre, t.ex. i svenska bruksmiljöer och i totalitära samhällen.

En vanlig form av inlärd hjälplöshet är när en person söker många jobb men inte får något. Då till slut ger personen upp och känner en hopplöshet av att söka jobb, och tankar som ”Det går ändå inte” är det enda som kommer upp vilket gör att man ger upp innan man försökt. Termen är alltså i grunden negativ och sätts ibland i motsatsställning till ”Gnosjöanda”, en anda som därmed också kan ses som motsatsen till jantelagen, i korthet: kan hon/han så kan väl jag!


Läs lagförslaget i sin helhet här

söndag 31 oktober 2010

Dyslektiker! Hinder eller möjlighet!

Nu tar jag upp detta ämne än en gång då det fortfarande finns folk som anser att de är för mer än andra då de tillhör den läsande och rättstavande delen av befolkningen. Stycket under är hämtat från utbildningsradion P1 Språket.se
jag skulle ju kunna lägga en länk dit men då kan jag inte göra de markeringar som jag vill och som jag tycket stämmer in på mig.


När man beskriver begåvningar blir det ofta abstrakt, tänk tillexempel på: musikalitet, bollsinne, socialbegåvning, intelligens, tekniskbegåvning, någon är snabb, någon är eftertänksam, emotionell eller andlig intelligens osv. Vad är en bgåvning?

I ledande befattningar är det fem gånger så vanligt med dyslektiker, jämfört med normalpopulationen.
De flesta dyslektiker kan nog identifiera sig med merparten av nedanstående begåvningar.

Om du uppfyller tjugo så är du en mycket dyslektiskt begåvad, om tio så har du en hyfsat dyslektisk begåvning.

Finner egna vägar
Ofta kreativ
Ser ofta ur andra synvinklar
Överblick, föredrar helheter och stora drag
Ofta envis
Ofta mål/resultat inriktad
Intuitiv
Koncentrerad, ofta en sak i taget
Läser långsamt
Stavar eget
Lär sig i ojämnt tempo, ibland blixtsnabbt ibland aldrig
Pratar ibland i stackato, vid stress kommer gärna fel ord
Associerar på oväntade sätt
Ojämn
Verkar mer ostrukturerad än vad resultatet visar
Skapar ibland ett eget ”språk”
”Liten volym” i arbetsminnet
Använder andra delar/användningssätt av hjärnan som arbetsminne
Prioriterar ofta
Bildar sig en tydlig bild av det han läser
Associerar som inlärningsmetod
Svårstyrd i planeringsfaser, men jobbar glatt mot mål
Samarbetsvillig
Noggrann med texters budskap, men inte med formen
Känner inte skillnad på höger och vänster
Tillgodogör sig en text utan att läsa den

De flesta av dessa egenskaper som är nämnda ovan kan jag känna igen mer ellermindre.

Hur många kriterier stämde på dig? Skriv till, info()winkir.se , och berätta.

Kända dyslektiker, klicka här.

När dyslektikern tappar självförtroendet ska man vidta åtgärder, lärare och föräldrar bör se upp med nedanstående beteenden, (insatser ska framförallt stärka självförtroendet):

· Eleven är tyst och blir nervös när han ska formulera sig, kräver startsträcka
· Eleven svarar ofta irrelevant
· Antecknar ej
· Skriver ogärna
· Skriver fult och kladdigt för att dölja det han skriver
· Läs och skriv inlärningsprocessen startar inte

Följande beteenden ska du inte göra något åt:
· Stavar illa
· Faller bort ord, ändelser,
· Räknar illa. men hanterar matematiken
· Skriver fult och kladdigt, men identifierar sig med det skrivna
· Läs och skriv inlärningsprocessen går långsamt eller ryckvis
· Höger och vänster
· Läser sakta
· Vill inte läsa högt
Det var under min skoltid det versta som man kunde bli utsatt för.
· Skriver kort och koncentrerat

Dyslektiska barn är experter på att hitta vägar som passar just dem. Låt dem pröva sig fram, entusiasmera dem och intressera dig för hur de gör. Se till så att de vet om att de är ordblinda och att det inte påverkar varken deras musikalitet, bollbegåvning eller intelligens. Däremot innebär det att de stavar illa, behöver mer tid för att lära sig läsa och läser långsamt, det är normalt. Dessutom innebär det att de har en massa andra viktiga begåvningar att utveckla.

Den dyslektiska begåvningen varierar över dagen. Ofta är kreativiteten och förmågan att finna nya lösningar bäst på morgonen och i samband med fysisk aktivitet. Stavningsförmågan och förmågan att granska och rätta texter bäst mot slutet av dagen och när den psykiska tröttheten infinner sig.

Dyslektiker är överrepresenterade i ledande befattningar och på fängelser. Avgörande för vilken väg din elev kommer att välja är elevens självförtroende. Du kan hjälpa din elev till både självkännedom och självförtroende, bristerna kommer eleven att märka själv, din uppgift är att stärka hans begåvningar så att de blir användbara förmågor. Leve scillsen

Dyslektisk begåvning:

En ordblind ser verkligheten ur många olika perspektiv, ofta sådana perspektiv som andra inte upptäcker.

En ordblind är kreativ, bra på att registrera det som händer runt omkring, en ordblind är envis och långsiktig.

Dyslektiker är bra på att utnyttja andras förmågor, samarbete är naturligt.

När vi kommunicerar så fastnar det du säger på andra ställen i hjärnan. Vi använder mer av intuition och utnyttjar bägge hjärnhalvorna, bygger bilder och scenarier.

Accepterar att andra har andra synsätt och blir inkluderande och accepterande. När jag är som mest dyslektisk är jag social och intuitiv.

Den som är ordblind läser ofta så sakta så att han hinner reflektera och förstå både det som står i texten och det som finns mellan orden.

Den dyslektiska begåvningen gör att vi är snabba till handling och gillar resultat, vi blir ofta orädda och tåliga.


Jag vill mena att detta är ett utmärkande särdag hos ordblinda och att de organisationer som förmår att utnyttja denna kompetens blir framgångsrika. Vissa organisationer tenderar att se det som ett problem när medarbetare ser verkligheten från andra perspektiv, min erfarenhet är att dessa organisationer ofta fungerar oklanderligt utan att göra några fel, men sällan presterar de något viktigt. Det är en avgörande framgångsfaktor att man ser omvärlden ur ständigt nya perspektiv. Omvärlden är föränderlig.

lördag 30 oktober 2010

Ny proposition om en effektivare narkotika- och dopningslagstiftning

- De nya så kallade nätdrogerna leder till missbruk, personskador och ibland slutar det så illa att unga personer dör. För att få snabbare och skarpare verktyg mot denna droghandel är det nödvändigt för myndigheterna att kunna agera både snabbare och kraftfullare. Genom en ny proposition som regeringen beslutat om ska polis och tull kunna beslagta preparat som man misstänker är farliga. Folkhälsoinstitutet och Läkemedelsverket ska också snabbt kunna beställa preparat från Internet för att skynda på narkotikaklassningen. Hittills har vi legat steget efter, men nu kan vi på allvar ta upp kampen mot nätdrogerna. I propositionen höjs också straffet för dopningsbrott och preparatet GBL narkotikaklassas. Det säger barn- och äldreminister Maria Larsson KD i en kommentar.

 

Omhändertagande av misstänkt farliga substanser

I propositionen föreslås en ny lag om förstörande av vissa farliga substanser. En polisman eller tulltjänsteman som påträffar en misstänkt substans ska kunna omhänderta denna i avvaktan på åklagares beslut i frågan om förstörande. Syftet är att förhindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Myndigheter ges möjlighet att beställa misstänkta preparat

Själva bevakningen och utredningen av nya missbruksmedel som säljs måste också förbättras. Folkhälsoinstitutet behöver få en mer aktiv och offensiv roll. FHI får därför en förordningsreglerad rätt att köpa in varor som saluförs på bland annat Internet för att låta analysera dem i syfte att undersöka innehåll och aktiv substans. I den mån substanser faller inom Läkemedelsverkets ansvarsområde, gäller samma regelverk för Läkemedelsverket.

Höjt straff för dopningsbrott

I propositionen föreslås att straffmaximum för grovt dopningsbrott höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Användningen av dopningsmedel kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns ett nära samband mellan bruk av narkotika och bruk av dopningsmedel och skadeeffekterna är delvis desamma. Det finns ett samband mellan ökad aggressivitet, våldbenägenhet och dopningsmissbruk. Det är även väl känt att missbruk av dopningsmedel förekommer i kriminella kretsar. Det finns därmed all anledning att se allvarligt på missbruk av dopningsmedel.

Narkotikaklassning av GBL

Regeringen föreslår vidare att substanserna 1,4-butandiol och GBL narkotikaklassas men med en fortsatt reglerad möjlighet till hantering för industriella ändamål. Ett tillstånd att hantera GBL och 1,4-butandiol kommer att vara förenat med villkor om exempelvis förvaring, redovisning och kontroll. Lagändringarna föreslås träda ikraft 1 april 2011.

fredag 29 oktober 2010

Svenska uppfinningar med indiska ögon

Skiftnycklar på djupaste indiska landsbygden och svenska mobiltelefoner i New Delhis storstadspuls. Sveriges ambassad i Indiens huvudstad har arrangerat en uppmärksammad tävling där uppdraget var att fotografera svenska uppfinningar och innovationer i ett indiskt sammanhang. Vinnaren får en resa till Sverige. Sara Aulin, förstesekreterare på ambassaden, har varit med och anordnat tävlingen.
 En av de vinnande bilderna - svenska mobilsystem i Indien. Foto: Joydeep Mukharjee

Hur känt är Sverige och svenska uppfinningar i Indien?

"Enligt Svenska Institutets mätningar är Sverige väldigt lite känt i Indien, framförallt i förhållande till hur kunskapen ser ut i andra länder. Det är en utmaning, men samtidigt ger det oss en möjlighet att själva vara med och forma bilden. Uppdraget i fototävlingen var för indiska fotografer, både proffs och amatörer, att fånga och tolka svenska innovationer helt fritt. I instruktionerna skickade vi även med en lista över 70-80 välkända svenska uppfinningar."

Hur kom ni på idén?

"En nyckel för att få uppmärksamhet i Indien är att skapa tydliga indiska länkar i det man gör. Dels såg vi en möjlighet att väcka intresse att titta närmare på vad det egentligen finns för svenska innovationer. Dels såg vi en möjlighet att använda tävlingsresultatet på en mängd sätt. Att vi valde formen fotografi handlar främst om att det är en inkluderande konstform - resultatet kan lätt delas och vi kunde på det viset få bättre geografisk spridning i landet."

Vilka reaktioner har ni fått?

"Det är rätt fascinerande. En mängd tidningar runt om i Indien plockade upp att fototävlingen pågick, och information spreds också brett via Facebooknätverk av indiska fotografer. Just nu visas 13 foton som den professionella juryn valde ut som en utställning på ett galleri i Delhi. Den konstfotokatalog som vi producerade har beställts av bland annat Exportrådet och svenska företag på plats. Reaktionerna är precis så som vi drömt om, men kanske inte riktigt vågat hoppas på."
Vinnaren offentliggörs lördagen den 30 oktober. Fler bilder via länken.

torsdag 28 oktober 2010

Sverige bjuder in till världsutställning på nätet

Världsutställningen i Shanghai är den största någonsin med över 240 deltagande länder och organisationer. I dag tas första spadtaget för en utställning som kan bli ännu större. Den svenska paviljongen har bjudit in samtliga länder för att uppmana dem att börja bygga sina paviljonger på nätet också. Initiativet till den virtuella världsutställningen är svenskt.
- Jag hoppas att vi redan om tre månader har 25 länder med på tåget, säger Staffan Björck, som är UD-tjänsteman och en av initiativtagarna.
 
 
Sverige kommer att öppna den första virituella paviljongen
Bureau International des Expositions (BIE) är en internationell organisation som äger rättigheterna till begreppet Världsutställningar på samma sätt som Internationella Olympiska Kommittén äger begreppet Olympiska spel. BIE har omfamnat det svenska initiativet och generalsekreteraren Vicente González Loscertales är den som i dag formellt bjuder in övriga länder.

Ständigt öppen

Även på nätet kommer det alltså att handla om att skapa nationella paviljonger. En viktigt skillnad är att en världsutställning på nätet ständigt är öppen medan de nuvarande bara sträcker sig över sex månader.
- Alla har inte möjligheter att besöka en världsutställning på plats, däremot har de allra flesta tillgång till internet. Där har alla möjlighet att gratis kunna besöka en världsutställning när som helst och var man än befinner sig på jorden.

Riktar sig till ungdomar

Världsutställningen på internet ska fungera som ett komplement till den fysiska utställningen och knyta samman de fysiska, återkommande utställningarna, med den kontinuerliga internet-utställningen, berättar Staffan Björck. Förhoppningen är att nå ut till nya målgrupper och öka intresset för världsutställningarna generellt.
- Det är viktigt att kunna rikta sig till ungdomar som kanske inte dras till de traditionella världsutställningarna.
Utställningarna kommer att omfatta många olika delar av samhället såsom kulturella evenemang, pedagogiskt innehåll, arkitektur och design, digitala samhällstjänster, sociala medieplattformar och miljöfrågor. Utställningslokalen i den virtuella miljö bygger på en form som är välkänd och lätt att känna igen - den sfäriska jordens. Projektet ägs av BIE men kommer att drivas och utvecklas från Stockholm (expounlimited.se)
Världsutställningen på nätet hittar du på www.the-expo.org

måndag 25 oktober 2010

65.000 småföretagare kan få skattelättnad

Vid årsskiftet försvinner möjligheten för tiotusentals småföretagare som driver aktiebolag att ta ut en del av vinsten från sitt företag utan att betala skatt. Nästa år upphör nämligen möjligheten att använda det så kallade sparade lättnadsutrymmet i deklarationen.

65.000 får brev
– Vi ser att många som äger aktiebolag fortfarande har kvar möjligheten att minska sin skatt. Därför skickar vi nu brev till de 65.000 personer som berörs. Före årsskiftet måste de ha genomfört en aktieutdelning eller aktieförsäljning för att kunna utnyttja sitt sparade lättnadsutrymme, säger Jim Gustavsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, enligt ett pressmeddelande.
År 2006 ändrades skattereglerna och skatten sänktes på aktieutdelningar i onoterade aktiebolag. I samband med det togs möjligheten bort för fåmansföretag att göra skattefria utdelningar – de så kallade lättnadsreglerna. Under en övergångsperiod på fem år har det gått att ta i anspråk ett sparat lättnadsutrymme.
Måste ske under 2010
Över 65.000 företagare har alltså fortfarande kvar sparade lättnadsutrymmen. Ungefär 30.000 av dem har kvar sparade lättnadsutrymmen som överstiger 10.000 kronor, skriver Skatteverket.
För att kunna utnyttja möjligheten till skattefri utdelning eller försäljning måste utdelningen respektive aktieförsäljningen ske under kalenderåret 2010. Uppgifterna ska sedan föras in på blankett K10 i samband med deklarationen 2011.
Uppgifterna om sparade lättnadsutrymmen finns förtryckt i inkomstdeklarationen 2010 för alla delägare i fåmansföretag.

söndag 24 oktober 2010

Vi jobbar efter ledord som tillgänglighet, snabbhet, enkelhet och framför allt – att leverera,

Att uppfinna hjulet igen är inte nödvändigt , Det kan ibland räcka med att lyfta blicken något för att se de goda exempel som finns inom Sveriges gränser . Jag har tidigare berättat om Markaryd . I radioväst kunde vi höra om det goda exemplet Strömstad och nu har även Enköping utmärkt sig.

Här har Färgelanda mycket kunskap att inhämta.
Här är ytterligare en rapport från Visma.


Enköping har utsetts till Årets nyföretagarkommun i Sverige 2010. Priset på 100.000 kronor delas ut på mässan Eget företag i Stockholm den 21 oktober.
16 kommuner runt om i landet var nominerade att bli 2010 års bästa nyföretagarkommun – alla med mycket goda framgångar när det gäller att stimulera fler människor att etablera sig som företagare.
– Enköping har utmärkt sig genom ett målmedvetet arbete för omställning från ren industriort till en kommun med ett varierat och framtidsinriktat näringsliv. På 90-talet förlorade Enköping flera tusen arbetstillfällen när viktiga verkstadsindustrier försvann. Nu kan vi se hur stora företag etablerar sig igen – ofta till följd av att kommunen skapat ett småskaligt och starkt näringslivsklimat med stor branschvariation, säger Rolf Dahlberg, som i egenskap av vd delar ut priset från Visma Spcs på torsdag.
Föredöme för andra kommuner
I sin motivering skriver juryn så här om Enköping: ”Med en framgångsrik omställning från traditionell, storskalig tillverkningsindustri till en näringslivsstruktur med tydligt fokus på nya, mindre företag har Enköping skapat ett stimulerande och kreativt näringslivsklimat med ett genuint och individinriktat engagemang, som tjänar som ett gott föredöme.”
– Vi vill vara lika serviceinriktade mot näringslivet som mot andra invånare. Vi jobbar efter ledord som tillgänglighet, snabbhet, enkelhet och framför allt – att leverera, säger Arne Wåhlstedt, i dag mycket glad marknadschef i Enköping, och tillägger att förfrågningar som inkommer till näringslivsservice besvaras inom 12 timmar.

Inspiration för nyföretagande

  • Priset ”Årets nyföretagarkommun” är instiftat av programleverantören Visma Spcs och stiftelsen NyföretagarCentrum Sverige.
  • Prispengarna ska enligt instiftarnas regler användas för att uppmuntra initiativ och aktiviteter som gynnar nyföretagandet på den vinnande orten.
  • I år delas priset ut för sjätte gången. Strängnäs, Helsingborg, Gnosjö, Norrtälje samt Åre och Strömstad (delade vinnare 2009) har fått priset tidigare.

lördag 23 oktober 2010

Skatteverket skärper kontrollen av kassaregister

Ni som läser min blogg vet att jag personligen är emot denna lagstiftning av två skäl . Dels har detta bidragit till att öka trösklarna in på arbetsmarknaden som småföretag och dels så är detta inte ett sätt att minska regelkrånglet som var det argumentet som låg i fokus för att underlätta etableringen för oss.

Nej här har regeringen bitit sig själv i svansen. detta sporrar inte till att starta eget.Jag förstår att ambisionen är att få bukt med den svarta marknaden men personligen tror jag inte att detta är rätta sättet. Skall tilläggas också att detta med kassalagstiftningen var ett Sosseförslag från början utifall det skulle vara någon som trodde något annat. Men visst , inte hade regeringen behövt att anamma det . Visst är det så.

Detta gör att jag med full kraft kommer att försöka slå tillbaka så mycket som det går. Bland annat vill jag höja omsättningstaket för införandet från nuvarande 170000:- till 3 miljoner. Få se om Penilla har hunnit med att skriva den motionen , annars får man driva den frågan inom det utskottet där den hör hemma.

Stycket under är info från Visma som varje dag berättar om olika nyheter för oss användare.

Innan kassaregisterlagen trädde i kraft efter nyår bedömde Skatteverket att cirka 200.000 företag skulle behöva skaffa de nya systemen, men efter mer än nio månader har bara 60.000 register registrerats, rapporterar SR Ekot.
Enligt Conny Svensson, riksprojektledare för granskningen av kontanthandeln på Skatteverket, kommer granskningen nu skärpas ytterligare.
– Vi kommer att kontrollera att man verkligen har registren på plats . Dessutom kommer vi att göra oannonserade besök och kontrollera att det lämnas kvitton och att köpen slås in i kassasystemen, säger han till Ekot.
Kravet att ha certifierade kassaregister infördes den 1 januari i år. Fram till och med den 1 juli behövde företagen endast visa att ett register var beställt.
Hittills har alltså mindre än en tredjedel av de företag man trodde skulle omfattas av lagen anmält att de har ett register.
Delvis beror det här på leveransproblem och på att vissa företagare som till exempel tandläkare och massörer kan välja att fakturera sina kunder och då är undantagna från lagen.
Företag som har en försäljning inklusive moms som är mindre än fyra prisbasbelopp, cirka 170.000 kronor, är de också undantagna. Misstänkt många anser man på Skatteverket, och de här företagen ska nu granskas extra noga.
– Vi kommer att titta på att man inte krymper sin omsättning, det vill säga att man lägger sig under fyra prisbasbelopp.

onsdag 20 oktober 2010

Jag lyfter på hatten för hembygdsrörelsen

Till min fasa får jag se att vi fått in extrema krafter i riksdagen , och då tänker jag inte bara på Sverigedemokraterna. Jag var inne på hembygdsrörelsens blogg och tittade på den film som handlade om en islamist med åsikter som påminner om 1800 talet.

Måtte denna mannen hållas kort.
Kul att denna bloggen har lyft vyerna också och inte bara gräver ner sig i Björnhusaffären.

I kväll är det i alla fall fullmäktige och då kommer jag som vanligt att försöka skriva här under mötets gång.
Kalle segersax har några intressanta frågor som han har ställt till  KC  som handlar om etableringen av de ensamkommande flykting "barnen"

Att handha ett ärende så illa utan varken beslut eller att höra med berörda, vill jag kalla korruption. I detta sammanhang hade man också ett reportage i radion i dag .
Där vitnade man om att korruptionen bland kommunerna var ganska vanlig företeelse.

Man menade att det ofta  handlade om inkompetenta chefer  och eller politiker.

Så min ambition här i kommunen är att på alla sätt motarbeta all sorts korruption. 

söndag 17 oktober 2010

Riksdagsnytt från Penilla oktober 2010

Hej alla bloggläsare
Nu har jag fått Penillas första rapport från riksdagen.
Jag lägger upp hela brevet här men kommer i fortsättningen att lägga en länk från mig om det inte rör sig om specifika saker som påverkar oss direkt här i glesbygden.

Veckan som gått har varit väldigt ansträngande med en mängd jobb på flera fåll varför mitt skrivande har blivit eftersatt. Även den kommande veckan kommer att bli hård kan jag se i min almanacka.

I morgon skall jag i alla fall på möte med distriktsstyrelsen för partiet. och på onsdag är det fullmäktige och på tisdag i nästa vecka är det möte i serviceberedningen. jag skall försöka att hinna att berätta lite från dessa möten.


Bänk 265


Riksdagsnytt från Penilla oktober 2010

Fantastiskt spännande att vara i Sveriges parlament!

De två första veckorna i Riksdagen har varit mycket intensiva, med introduktionsutbild-ningspass för alla nyvalda ledamöter i allt, från hur man hittar i husen till säkerhetsfrågor för en själv och närstående. Till detta kommer ett direkt arbete i kammaren vid starten den 4 oktober med val av talman, som blev mycket omtalat i media, liksom dagen efter med gudstjänsten i Storkyrkan och öppnandet av riksmötet 2010/2011.

Goda idéer du vill föra fram?

Direkt vid tillträdandet den 4 oktober startade den allmänna motionstiden, och deadline för kristde-mokraterna att lämna in sina motioner, är torsdag den 21 oktober. Så maila in till mig dina förslag snarast, så får vi se vad som kan göras! Min maila-dress ärpenilla.gunther@riksdagen.se

Jag hade ett 40-tal idéer med mig från valrörelsen, vi får se hur många motioner det blir av det—allt kan inte föras fram den här vägen, det kanske är lämpligare med opinionsbildning i form av artiklar, till exempel.

Hur vet ni vad jag gör?

Jag är mån om att partiets medlemmar och väljare främst i min valkrets, förstås, vet vad jag gör i riks-dagen! Bänk 265 kommer att vara ett enkelt ny-hetsbrev som går att hämta via min hemsida, penilla.nu eller skickas direkt via sändlista till di-striktsstyrelse/lokalavdelningar genom vår ombuds-man Erik Johansson. På hemsidan finns mer inform-

-ation om mig som person, mina andra uppdrag och min blogg, ”Veckans Morr” där jag har åsikter om stort och smått.

Du kan även gå in på facebook.com/kryssa.penilla där valsajten gått över i en informationslogg där jag lägger upp bilder, mediaklipp och annan inform-ation som rör de kristdemokratiska uppdragen.

Vilka uppdrag har jag fått nu då?

Jag har blivit vald som arbetande ersättare i Arbets-marknadsutskottet och Konstitutionsutskottet. Det innebär att jag kommer att ha ansvar för vissa frågor i utskotten som gör att jag går in som ordina-rie ledamot vid de tillfällena. I praktiken får man hålla sig a´jour med alla frågor och vara aktiv efter förmåga. Ordinarie ledamot i AU är Lars-Axel Nor-dell och i KU är det Tuve Skånberg.

Jag är också ersättare i Nordiska Rådet, tillsam-mans med Anders Andersson som ordinarie, vilket känns hedervärt. På återhörande!

Penilla Gunther

måndag 11 oktober 2010

Heta arbeten i räddningstjänstens regi

I fredags var det dags att förnya mitt sert för att få arbeta med " heta arbeten" .
Tre år går så fort men ändå hinner man glömma vissa saker från förra kursen.
En hel del nytt tyckte jag mig uppleva men egentligen borde det vara en repetition. Det kan ju i sin tur betyda att denna krusen hade ett större innehåll än den förra. Man kan i alla fall konstatera att man inte kan få för stor kunskap i ämnet.

Kursen hölls i Sörviksvarvets gamla matsal och själva brandövningen genomfördes ute på gården.det var  två aktiva brandmänn som ledde undervisningen vilket borgade för att de på ett levande sätt kunde berätta om situationer som var självupplevda. dessutom kunde de på ett bra sätt besvara de frågor som kursdeltagarna ställde.

För mig var det ganska lätt att hitta då jag har jobbat i bottenvåningen då varvet fanns. Det blev också ett återbesök från 2007 då frågan om att vi skulle lämna NÄRF var på tapeten. Vi från beredningen var då där på ett studiebesök.

Tyvärr tyckte inte FP och S och V att vi skulle tillhöra Uddevalla , utan tyckte att det var bättre att tillhöra Vänersborg och Trollhättan. Synd tyckte jag då vi på studiebesöket fick se de långt framskridna planerna på det utbildninggscentra som nu är i drift. Vidare fick vi också garantier för att kvalitén på vår station beträffande materiell skulle bibehållas och att utbildningen för brandmännen skulle förläggas på Sörvik.

Så kan det gå när den politiska viljan spretar. då är det inte alltid som man väljer det bästa alternativet.
De som bestämde viljeriktningen var inte de som hade varit på plats utan lät andra värden råda.

söndag 10 oktober 2010

Vad döljer sig under stapeln ÖVRIGT

Vad jag kan se av dessa staplar är, att i stort sett på alla butgetområden är underfinansierade.
Det måste vara något fel i budgetprosessen eller så saknas budgetstyrning över lag.
Men jag överlämnar till dig som läsare att själv fundera över det du ser.

De två nedersta bilderna handlar om gemensam övergripande verksamhet som bara på ett par år skjutit i höjden.
Vidare har också utvecklande verksamhet gått samma väg.
Skulle vara intressant att veta vad dessa pengarna har använts till.

Där emot har näringslivssatsningar endast bidragit till en flugsktis storlek i förhållande till övriga staplar.
Buss bil och linjetrafik har också stigit markant.

Men utveklingskontor och gemensam admin är väl egentligen de kostnader som jag ställer mig mest frågande till.

 






Läs mitt tidigare inlägg om en kommun ur ballans

fredag 8 oktober 2010

Landsbygden får nytt bredbandsstöd

Nu finns det ett nytt stöd för byalag och kommuner som vill bygga bredband på landsbygden, där marknaden inte finner det kommersiellt lönsamt. Kommunikationsmyndigheten PTS har fått 95 miljoner kronor av regeringen som ska delas ut till byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner.

– Bredband har stor betydelse för hela Sveriges välfärd, man kan likna det vid landets blodomlopp. Med det nya stödet blir det enklare att starta projekt för att bygga bredband på landsbygden, säger Göran Marby, generaldirektör för PTS enligt ett pressmeddelande.

Sedan tidigare finns ett statligt stöd på 250 miljoner kronor. Men en del av stöden kräver att det offentliga går in och tar en del av kostnaden, vilket har varit problematiskt för en del kommuner.
Du kan läsa mer om stödet på Kommunikationsmyndighetens webbplats.

onsdag 6 oktober 2010

Försvarsmakten backar om stopp av vindkraftverk

Ni som följer min blogg har kunnat läsa om att planen för vindbruk går mot sitt slutliga antagande.

Jag har då berättat om att försvaret vill vara med med sitt veto beträffande ett antal ställen i vår kommun. Men nu får jag information om att man alltså backar i den här frågan. Det skall bli intressant att se om det är några områden i vår kommun som är berörda då Såtenäs är i våt område

Efter en hel del kritik backar nu Försvaret och upphäver stoppet för nya vindkraftverk inom fyra mils radie från landets militära flygplatser, skriver DN.
Förslaget fick kritik från vindkraftsbranschen som hävdade att investeringar för 45 miljarder kronor hotades.

En del län skulle blivit utan
Som vi berättat tidigare på Visma Infoline skulle det här stoppet påverka alla planerade, tillståndsgivna och även redan byggda vindkraftverk.
Hela Blekinge skulle exempelvis, om stoppet genomförts, blivit utan vindkraft eftersom länet inte är så stort.
Gränser sätts lokalt
I Försvarsmaktens nya riktlinjer anges i stället gränserna separat för varje flygplats.
Några områden kommer dock att ha kvar gränsen på fyra mil, bland annat Malmen, Såtenäs och Vidsel- och Jokkmokksbasen i Norrbotten, skriver Dagens Nyheter.
Läs tidigare artikel
Vindkraftverk kring flygplatser stoppas »

tisdag 5 oktober 2010

SD har gjort bort sig

Jag har till väldigt många uttryckt min frustration över att Sd inte tagits på allvar. Jag har tyckt att man borde gå i debatt med dem då jag annars tror att de till nästa val får ett ännu större stöd. Jag blev väldigt irriterad över att Bengt Westerberg vände 10 % av svenska folket ryggen då Bert & Ian kom in i TV studien . Lika dant gör de så kallade " etablerade" partierna med Sd.

Men på nyheterna fick jag höra att hela Sd ledamöterna lämnade storkyrkan under pågående predikan. Ett i mina ögon uppseendeväckande beteende.
Nu sjönk de alt en bra bit även på min skala.

Hur lång tid tar det att åka till Uddevalla från färgelanda.

Vi satt hemma och diskuterade bilkörning. Det har ju blivit ett ganska hett ämne hemma.Vi kom då in på att vägen till Uddevalla nu hade blivit så mycket långsammare då man numera inte får köra fortare än 80 km.

det är ju så många inkluding mig som vid den nya hastigheten tycker att resan nu tar en hel evighet. jag satte mig då ner med penna och papper och började räkna.

Om man kör med en hastighet av 90 km dessa 3 mil så skall det ta 20 minuter om du kör med konstant hastighet ( inga traktorer eller andra farthinder).

Om men då kör med 80 km tar resan 22,5 minuter, altså blir tidsskillnaden bara 2,5 minuter. Egentligen inte så mycket att bråka om och skall jag vara ärlig så trodde jag faktiskt att tidsskillnaden skulle vara större men med mina mattematiska beräkningar så skall detta stämma.

Detta behöver ju inte betyda att jag har resignerat i frågan om att jag tycker att 172án skall rustas upp . den måste få en bättre och säkrare standard.

Beträffande säkerhet så har man nu satt upp de vägräck som man för några år sedan tog bort då protesterna blev högljudda. Man kunde inte komma fram med varken jordbruksmaskiner eller andra breda fordon. vägverket fick då påbackning och jag hoppades naturligtvis att kritiken som då ljöd skulle resultera i att det skulle bli en annorlunda utformning, men så blev det alltså inte.

Det skall bli intressant att höra hur tongångarna har gått mellan kommunen och vägverket då jag tänker ställa frågan på nästa beredningsmöte. vi har ju trafiksäkerhet på vårt ansvarsområde.

Hur resonerar man i frågan om att möjligheten att färdas säkert på cykel på den vägsträckan om man då samtidigt möter en tradare och samtidigt blir omkörd av en annan lastbil. finns det då plats för en tvåhjuling med vinglingsavstånd.

söndag 3 oktober 2010

Småföretag drabbas hårt vid sjukfrånvaro

Två av tre småföretag drabbas ekonomiskt vid sjukfrånvaro, enligt en rapport av Trygg-Hansa.

Rapporten visar också att benägenheten att teckna sjukvårdsförsäkring hänger ofta ihop med en kostsam frånvaro för företaget.

66 procent av Sveriges småföretag uppger i den nyligen genomförda undersökningen att de skulle påverkas ekonomiskt om en medarbetare var sjuk. 40 procent menar att de skulle få stora ekonomiska konsekvenser om en medarbetare var sjuk i mer än 14 dagar.

Ger konsekvenser
Frånvaron skulle innebära övertidsarbete för dem själva och de andra medarbetarna. säger 18 procent. Endast 14 procent menar att det inte har någon betydelse om en anställd är frånvarande på grund av sjukdom i 14 dagar eller mer.

– I synnerhet för små och kompetensintensiva företag får det stora konsekvenser om en medarbetare är borta från arbetet. Det är också vanligare att mindre företag har tecknat sjukvårdsförsäkring än större företag, säger Kent Andersson nordisk chef sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa, enligt ett pressmeddelande.

Skillnader mellan branscher
Det är även stora skillnader mellan olika branscher. Det är främst företag i bygg- och tjänstesektorn som ser konsekvenserna av att en medarbetare är sjukskriven som stora.

55 procent av byggföretagen och 40 procent av tjänsteföretagen anger att det skulle få stora ekonomiska konsekvenser för företaget om en medarbetare var sjuk i 14 dagar eller mer. Motsvarande siffra för handel och butik är 30 procent.

4 av 10 har sjukvårdsförsäkring
De ekonomiska konsekvenserna av frånvaro hänger ihop med benägenheten att teckna en sjukvårdsförsäkring.

44 procent av företagen inom byggsektorn har en sjukvårdsförsäkring för de anställda. Inom tjänstesektorn har 40 procent en sjukvårdsförsäkring medan endast 19 procent av företagen inom handel och butik har det.

Närmare 4 av 10 småföretag har i dag tecknat sjukvårdsförsäkringar för sina anställda.

lördag 2 oktober 2010

Lantbruksfastigheter taxeras upp

Nu höjer Skatteverket taxeringsvärdet på svenska lantbruk rejält. Den genomsnittliga höjningen är 25 procent.

De nuvarande taxeringsvärdena togs fram för tre år sedan. Sedan dess har försäljningspriserna för lantbruksfastigheterna stigit.

Priset på skogsmark ökar mest
– Försäljningspriserna för lantbruksfastigheter har stigit och höjningen på 25 procent speglar den prisutvecklingen. Den största ökningen ligger på skogsmark där den genomsnittliga höjningen uppgår till 30 procent, säger Erik Rydelid, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Inom kort skickar Skatteverket ut blanketter och information till ägarna av 342.000 jordbruksfastigheter.

Lokala skillnader
Avvikelserna kan vara väldigt stora lokalt och den enskilde fastighetsägaren kan inte med ledning av dessa siffror dra några slutsatser om förändringen av taxeringsvärdet på den egna fastigheten, skriver Skatteverket i ett pressutskick.

Senast den 1 november ska deklarationen eller eventuella synpunkter på förslaget till fastighetstaxering vara inne hos Skatteverket. De som har fått ett förslag där alla uppgifter stämmer behöver inte göra någonting alls.

onsdag 29 september 2010

Problem med betaltjänsterna i glesbygden

Detta är en undersökning som har legat hos länsstyrelsen under ett antal år. Vi har i dagarna fått en enkätundersökning från vår Strateg. Den hoppas jag att så många som möjligt svarar på då det i förlängningen kan göra det billigare för oss företagare att kunna ta emot kort som betalningsmedel

(2008-12-01)Avvecklingen av Svensk Kassaservice skapar problem för både småföretagare och privatpersoner på landsbygden. Detta visar en färsk studie som Dalarnas Forskningsråd gjort på uppdrag av Länsstyrelsen Dalarna. Det framgår också av den rapport som Länsstyrelsen Dalarna lämnade till regeringen den 1 december med förslag på åtgärder.

Detta är den första rikstäckande studien i frågan. Det är Länsstyrelsen Dalarna som har haft regeringens uppdrag att ta reda på om de nuvarande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov.

Studien och årsrapporterna visar att de tjänster som lantbrevbäraren tidigare utförde inte har ersatts på ett tillfredsställande sätt. Avvecklingen av Svensk Kassaservice har drabbat landsbygden extra hårt.

Företagarna på landsbygden kan inte längre lämna sina dagskassor till lantbrevbäraren och de måste själva köra dagskassorna till närmaste bank, som oftast ligger långt bort. Äldre personer och personer med funktionsnedsättning har framförallt problem med att ta ut kontanter.

Länstyrelsen bekräftar också att undersökningen gjordes även förra året då kommunen fick uppdraget den 16/10 2009

I år har vi fått uppdraget den 28/09 1010
Till företagare i Färgelanda

Kommunen har att svara Länsstyrelsen på en undersökning angående betaltjänster i kommunen.

Har du problem så svara på frågorna upplever du inga problem behöver du inte svara.

Länsstyrelserna har från och med den 1 januari 2009 fått i uppdrag att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster i respektive län.

Regeringen har definierat betalningsförmedling, kontantuttag samt dagskassehantering som grundläggande betaltjänster.

Bakgrunden är att Svensk Kassaservice avvecklats och att lantbrevbärarna inte längre tillhandahåller betalningstjänster.

Har du som företagare upplevt problem med betaltjänster i vår kommun?

1. Vilka problem och hinder har du uppfattat att genomföra betaltjänster? (kontantuttag samt dagskassehantering)
2. Beskriv gärna hur du uppfattar problembilden.
3. Hur sköter du dina betaltjänster idag?
4. Om du anser att betaltjänster är ett problem, har kommunen gjort några insatser eller ansträngningar för att minimera de identifierade problem?

tisdag 28 september 2010

Det är inte all utveckling som går på räls

Lelångebanans ekonomiska problem genom åren
Under de 15 första åren var bolagets ekonomi tillfredsställande. Den slutliga uppgörelsen som bolaget hade med Jehander gav dem (bolaget) 2150 av deras egna aktier. När man år 1901 sålde 1831 av dessa aktier fick bolaget 274 460 kronor. Med dessa pengar skaffade sig bolaget en reservfond och pengarna gav också bolaget möjligheten att betala dem gamla bankskulder man hade från byggnadstiden. Skulderna blev dock högre än väntat. I början av byggandet av järnvägen lånade man 1 miljon kronor från Skandinaviska Kredit AB och 375 000 kronor från Bohus Läns Enskilda Bank. Det blev en massa krångel från år 1908, då man höjde dem korta lånen från 100 000 kronor till 250 000 kronor. Bolaget fick dock hjälp år 1925 av Enskilda Järnvägars Pensionskassa, som gav bolaget 20 000 kronor per år fram till 1940. Det statslån som fanns betalade man inte riktigt fram till år 1907 och fick kritik på grund av det. År 1913 sänktes lånet till 1 miljon 117 411 kronor och år 1924 fick man ändra låneformen till tre olika lån. Bolaget lyckades ändå inte med att betala statslånet och skulden växte till över 2 miljoner kronor. År 1933 förhandlade man med staten om en ändring av lånet, nu för tredje gången. Man lyckades få bort 1 miljon 468 646 kronor och 98 öre, och man delade upp statslånet i tre lån med 200 000 kronor i varje. Det första skulle vara betalt år 1938, det andra år 1940 och det tredje lånet skulle vara betalt år 1942. Dessa lån var orsaken till att bolaget förstatligades år 1940.
 
Trafikkostnaderna var högre än driftkostnaderna förutom åren år 1921, 1930, 1932, 1938 samt första halvåret 1940. Orsaken till detta var minskad inkomst av godstransporterna, samt på grund av de driftuppehåll som var vid de dalsländska bruken. I flera fall var strejker orsaken till dessa uppehåll, men år 1932 var det en brand i Billingsfors bruk som var orsaken till att trafikkostnaderna var högre än driftkostnaderna.
 
Efter den stora förlusten år 1921 satte man in motorvagnen Auto nr 1. Efter denna ekonomiska kris bad styrelsen kommunerna i Dalsland, samt Uddevalla stad om stöd för att klara statslånet. Det var dock endast Färgelanda och Uddevalla som hade en tillräcklig ekonomi för att kunna hjälpa bolaget. År 1932 låg bolaget på den så kallade konkursens brant, men man gjorde vissa besparingar och överlevde även denna kris. År 1935 kom man fram med ett avtal tillsammans med UVHJ om en gemensam driftförvaltning. ULB skulle betala tre femtedelar av denna kostnad, medan UVHJ betalade två femtedelar. Tiden då priset på kol och smörjmedel ökade, samt efter löneförhöjningarna var det påfrestande för bolaget. År 1918 var man till och med tvungna att öka priset på biljetterna i klass tre med 70 procent och i klass två med 110 procent och för att transportera gods ökade kostnaderna med 140 procent. Dessa hårda tider för bolaget närmade sitt slut då man helt enkelt var tvungna att ge upp ULB och ge allt till staten.    

 

måndag 27 september 2010

Vad gör vi med makten om vi får den.

Eller hur skall vi förvalta de 3 mandat vi har fått.
Kommunvalet i Markaryd har jag tidigare skrivit om
De hade ungefär samma utseenda på den politiska arenan som vi har i Färgelanda.
Men med Bengt Germundsson i spetsen så har han tillsammans med andra goda krafter vridit om den politiska kartan.

fredag 24 september 2010

Vem styr KD

Ja sticker man ut hakan så får man väl räkna med att det finns några som inte tycker om det man skriver. Jag väljer också att besvara dessa skribenters kommentarer på min blogg då jag tidigare inte fått med bemötande på Hembygdsbloggen.


Anonym sa...

Valresultatet i Färgelanda

Den 7 april säger Dick Jonefelt på denna blogg att han inte längre kommer att föra debatt på bloggen och inte heller kommer att läsa den. Tråkigt och beklagligt att han inte höll ord. Utan Dicks inlägg med elaka och obetänksamma synpunkter på näringsidkare och tjänstemän i kommunen hade KD utan tvivel haft ytterligare ett mandat. Som jag ser det är Dick alltför frispråkig och ingen tillgång utan snarare en belastning för partiet. Min röst hamnade därför på M. (I´m sorry Bill)

24 september 2010 11:33

Att föra debatt på hembloggen är inte så lätt då inte alla inlägg som man skriver kommer med . det är bara de allra elakaste och kränkande inläggen som kommer med . det var därför som jag gjorde det inlägget om att jag skulle lämna den bloggen.
Det gick faktiskt ganska lång tid innan jag kunde smälta att jag hade blivit censurerad på det snedvridna sättet.
Tänk dig själv att inte kunna få bemöta de påhopp som man får.

Beträffande de tjänstemän som jag kritiserar så anser jag att kritiken är befogad.

Att du inte tål att jag uttalar denna kritik så tycker jag att du borde ha lagt din röst på S då de i alla lägen väljer att bara berömma tjänstemännen oavsett vad de gör eller inte gör.

Även M har i olika sammanhang delat ut sin kritik , men då har du väl blundat eller hållit för öronen.
Du menar på fullt allvar att jag inte skulle delat ut någon kritik. Då hade jag inte varit mycket annorlunda än de andra jasägarna

Någon näringsidkare har jag inte kritiserat.

Anonym sa...

Det räcker att läsa Dicks senaste inlägg på sin blogg. Han låter som om han styrde hela KD, vilket han ju inte gör.

Jag tar med ditt inlägg också. då kan man enkelt skrolla ner för att se och jämföra sin egen tolkning med din. Vi inom KD har korta avstånd mellan partitopp och oss övriga medlemmar vilket gör att vi har en bra dialog. Att du då tolkar det som att jag styr KD får ju stå för dig , men det är naturligtvis så som den slutsats du drar.

torsdag 23 september 2010

Penilla Gunther Klar för Sveriges riksdag

De kommande 4 åren kommer att bli extra intressanta då vi i KD fått en ny riksdagskvinna.
För oss småföretagare kommer det att betyda att vi fått en stark och pådrivande kraft att räkna med.
Att jag dessutom har en personlig relation till henne och att hon känner mig gör att vi lättare kan förstå varandra och där med blir även min röst i riksdagen lite starkare än förut.

Hon vet redan nu vilka frågor som jag vill driva och där är vi överens .
Nu är det "bara " regeringsbildandet som är kvar , och det kan ju vara ett krux i sig.

Under denna rubrik kommer jag att skriva om de frågor som jag kan tänka vara intressanta för oss här i Färgelanda.

onsdag 22 september 2010

Snaran dras sakta åt

Jag har i tidigare inlägg och kommentarer berättat om musikskolan som jag vill värna om .
Nu äntligen kanske man kan få tillbaka ordningen på den.
Det kanske var någon som noterade att det inte var någon orkester som spelade på Harvens dag .

Alla år tidigare så har Musikskolans orkester inlett men ett antal låtar ,men inte i år.
Tomas Lassehag har till varje pris velat stänga och stoppa orkestern vilket gjorde att det lägret som traditionen bjuder , även hölls i år men den fick då hållas utanför skolan och genomfördes av lärarna i en fristående organisation allt för att Tomas inte ansåg att detta skall ingå i den kulturskola som han har kommunens uppdrag att leda.

Spiken i kistan blev när han inledde terminen med att avskaffa orkestern och omdirigera lärarna att bli fritidsledare i stället . Allt utan att inleda några som hellst förhandlingar i frågan .



Jag kunde inte låta bli att gå in på valmyndighetens hemsida och kolla läget.
Jag vill nog påstå att det har blivit ännu mer spännande minut för minut.
Nu har alliansen bara några futtiga röster till att få majoritet.

Även för Penilla Ghunter är spånningen stor .

tisdag 21 september 2010

Jag säger som Peter Harysson " Spänningen är olidlig" !

Nu har vi hamnat i ett politiskt vakuum då ingen vet hur valresultatet set ut. Jag hörde på nyheterna att det handlade om ca 1000 röster för alliansen för att nå majoritet. Vi på den blå sidan får hoppas att det kan gå vägen.

I Färgelanda så har vi X en att förhålla oss till då det är de personerna som får tillgång till maktens korridorer. Därför har jag egentligen inte så mycket att berätta om .

Jag kan däremot berätta att det är en skribent på min blogg som med förakt tycker att jag skall lära mig att stava. Och det kan man ju tycka om man inte förstår vad det är man säger. " LÄRA DIG ATT STAVA.

Jag kan tänka att denna person inte skulle uttrycka lika föraktfullt samma fras till en blind " DU FÅR LÄRA DIG ATT SE" eller till en rullstolsbunden " DU FÅR LÄRA DIG ATT GÅ.

Att ha dyslexi är att ha ett handikapp, men det är ju inget som står i pannan på folk och därmed så är det ju lätt för de som inte har det handikappet att som nedslående metod klanka på de som skriver , när man som läsare inte gillar innehållet i texten.

Hade jag varit yngre så hade jag kanske tagit illa vid , men jag är nu så gammal och där med trygg i andra egenskaper och kunnande.

Jag har nu lagt ut 151 inlägg på min blogg . det mesta har jag skrivit och det har gjort att jag fått träna på att lära mig att stava men det är inte så lätt. Om det är så att man inte förstår det jag skriver så beror det troligen inte på att orden är felstavade utan på sin egna fantasi.

Läs mitt tidigare inlägg som också är personligt

Med tanke på det andra inlägget så visste inte jag att vår valkampanj just skulle handla om civilkurage Kul när man går i takt med partiet och det har faktiskt hänt vid flera tillfällen.
T.e.x. att pensionen skulle betraktas som ackumulerad lön. den frågan drev jag på rikstinget 2009 och som sedan partiet tog med i Maj 2010.

Jag kommer i alla fall att driva frågan om ett slopande av kassalagstiftningen för företag som har en omsättning under 3 miljoner. vidare så kommer jag att verka för att korthanteringen skall bli kostnadsfri för butiker. vidare skall det sattsas på en infrastrukturlandsbyggden . där har alliansen misslyckats och det måste rättas till.

Vidare måste de som är sjuka få en ännu tydligare och bättre behandling än det som skett. i alla fall om man skall tro media. Klart är att Svenska folket inte vill ha högre skatter men att man är trött på det som sker på invandrarfronten . och där har alla partierna ett ansvar.

Personligen tycker jag att som invandrare får man "LÄRA SIG " att ta seden dit man kommer.

lördag 18 september 2010

Vår politik för Färgelanda

Kristdemokraterna vill ha en förändring! Skolor har lagts ner. Mobbningsfall har inte skötts på ett professionellt sätt. 90 miljoner skattekronor har investerats i Björnhuset. En satsning som kostar kommunen minst 8 miljoner netto per år. Fler frågor finns som Kristdemokraterna inte är nöjda med. Färgelanda kommun kan bättre.

Huvudfrågan är att få ordning på ekonomin så att vi kan genomföra reformer. För andra året i rad går vi mot ett gigantiskt underskott. Siffrorna varierar månad för månad och dag för dag. Just nu är det förväntade resultatet för 2010 minus 10 milj kr. Detta trots att staten bidrar med ett tillfälligt konjunkturstöd på 6,5 milj kr. Ett faktiskt underskott på 16.5 milj kr. Detta trots att kostnaden för äldreomsorg inte har ökat. Grundskolekostnaderna har minskat osv. Tidigare år har Färgelanda visat positiva resultat och haft en ganska god ekonomi. Färgelanda måste inse att det behövs professionell hjälp för att gå igenom ekonomin och ta fram en långsiktig ekonomisk plan. Att skära ytterligare i verksamheterna eller höja skatterna är ingen bra lösning för kommunen. En höjd kommunalskatt slår hårt mot pensionärer och andra lågavlönade. Det bidrar också till ökad utflyttning osv. En ond cirkel permanentas.

Utbildning

Studiemiljö och kvalité måste förbättras. Föräldrar och barn skall känna sig trygga med skolan. Därför vill vi att ett opartiskt elev och föräldraombud skall inrättas. Målsättningen skall vara en skola av nationell toppklass. Vi ställer oss bakom den framtagna skolplanen som aviserar nolltolerans mot mobbning samt en ökning av antalet lärare. Skolskjuts till friskolorna skall ombesörjas av kommunen. Detta är ett rättvisekrav då skolskjutskostnaden inte ingår i den skolpeng som friskolorna får.

Arbetstillfällen

Bättre företagsklimat. Genom att bygga upp förtroendet hos befintligt näringsliv. Detta skall ske genom öppenhet och rättvis behandling samt i samverkan genomföra utvecklingsåtgärder. Intressenter för nyetableringar eller nystartande av företag skall mötas professionellt. Om dessa är eller tros bli bärkraftiga skall kommunen verka för att etableringen kan förverkligas. Inom turistnäringen vill vi fortsätta utvecklingen med Dalslands Turist AB och lokala aktörer. Om vi lyckas förbättras Färgelandas varumärke och en god spiral uppstår. Näringslivet utvecklas och fler arbetstillfällen skapas.

Äldreomsorgen

Vår värdegrund är trygghet, respekt och självbestämmande. Därför vill vi ha en parboendegaranti där de som vill skall få bo tillsammans. Vi vill också införa en värdighetsgaranti där det fastställs vilket bemötande och behandling man kan fordra. Livet skall helst kunna levas hemma så länge man vill och kan. Därför är det viktigt att vi satsar ännu mer på hemsjukvård, anhörighetsstöd och hemrehab. Fler trygghetsboende behövs. Dessutom vill vi bygga ett nytt demenscenter vid Färgelanda centrum mellan fotbollsplanen och Timmervägen. Närhet till kollektivtrafikens knutpunkt, centrum och naturnära gångvägar gör att vi tycker detta blir en bra lösning. Resurserna till äldreomsorgen har ej ökat de senaste åren trots större behov och kostnadsökningar. Vi vill på sikt öka resurserna så att de motsvarar behov som finns.