Till Trött invånare:

Jag skulle inte vilja leva på din jord där alla blir mörkrädda för engagemang i viktiga frågor. Dessutom vet jag att de som engagerar sig i denna fråga

(klagar som du uttrycker det) faktiskt gör produktiva saker också.

Ett tips: Se till att även du blir upplyst så du slipper vara mörkrädd. Då kanske du inte heller behöver vara så trött.

Detta var nog en av de bästa kommentarer som jag någonsin läst!!

Just den sortens människor som i det här fallet kallar sig trött har jag träffat otaliga gånger i mitt liv och jag har varje gång funderat över vad som är bäst att svara.

Nu skall jag bli lite personlig , något som jag egentligen inte skal vara på en blogg men jag känner att det är en ventil i mig som måste öppnas . Det har blivit ett visst övertryck skulle man kunna säga.

Under mitt snart 56 åriga liv har jag kantats av ett engagemang i olika saker . Ofta har det varit saker som jag har tyckt varit fel och då påtalat detta . Redan när jag gick i skolan så hände det alt som oftast att jag hamna i luven på mina ”kamrater” för att det var någon man behandlade illa.

Skollärare ringde hem till min mamma och ondgjorde sig över att jag hade slagit en den ene en den andre. Det gjorde att jag då fick bannor av min far. Det kan tyckas konstigt att man inte lär sig under livets gång och slutar att bry sig om vad andra gör, när man hela tiden får höra att man inte skall lägga sig i vad andra gör.

Både mina barn och min fru brukar säga ”Dick du kan inte hjälpa alla” ! Nä det vet jag men vissa saker kan jag bara inte låta bli.

Jag skulle till exempel inte kunna gå förbi och se när någon blir nedslagen på en gata . Det har hänt flera gånger att jag sett en hoper pojkar bråka med någon flicka på väg till skolan då jag har kört förbi . Ofta har jag hejdat tilltaget med att bara tuta och titta på dem för att situationen har lugnat ner sig.

Om jag då skulle ha någon av mina ungar med mig så tycker de att jag inte skall bry mig och så tycker de att hela situationen är skämmig . Min första fru brukade ofta säga ” kan inte du vara normal” och menade då att jag inte skulle bry mig.

Vi ser ett alt hårdare samhälle och jag tror att om fler skulle våga bry sig så skulle vi få en bättre värld för alla men det är väl en utopi , och att jag skulle ändra mig är nog lika osannolikt . En del skulle kalla det för dumhet, men jag tror att det är det man kallar civilkurage.

Så slutligen vill jag tacka dig DNV för att du på ett mycket bra sätt satt ord på det som jag länge har känt . Tack !