M Lägger motion mot den förhatliga Jantelagen

Jag får i bland höra tråkiga påståenden om olika  personer i vår kommun. Jag drar då slutsatsen av att jantelagen är tämligen hårt rotad  här. Därför blev jag så glad när jag fick se denna motion.
Jag gjorde ett utdrag ur brödtexten som jag tyckte stämnde väldigt väl med Färgelandas invånare och kulturhistoria. Jag har offta mött infödda färgelandabor som i nästan föraktfullt tonfall utbrista " Det går aldrig "eller " Det kommer aldrig att fungera " och så vidare. Även föraktfulla uttalanden om personer kan förekomma.
Därför blev jag så positivt nyfiken på vad denna lag skulle betyda för oss då dessa olykskorpar skulle bli bannade om denna lag blev antagen.

Den mentalitet som jantelagen beskriver är både djupt kränkande och diskriminerande för den person som utsätts. Därtill är den inställning som en som tillämpar jantelagen direkt kontraproduktiv både för mest gynnsam utveckling för den enskilde som drabbas och för samhällets önskade utveckling i stort.

Bruksmentalitet eller bruksanda är en term för de normer och värderingar som traditionellt uppstått i många brukssamhällen i Sverige under äldre tider, men där ibland vissa drag av denna mentalitet ännu lever kvar och har tydliga likheter med jantelagen. Även i samhällen som kännetecknas av att vara styrda av totalitära regimer uppstår lätt attityder för befolkningen som bygger på jantelagens koncept, med undantag för den lilla maktelit som erövrat makten där snarast motsatsen råder.

Många bruk i Sverige var förr tiden strikt hierarkiska samhällen med liten kontakt med omvärlden. De anställda garanterades en viss social trygghet baserad på brukspatronens patriarkaliska omvårdnad. Personalen och deras familjer fick tillgång till bostäder, handelsbod, skola, läkare och sjukvård. Bruksledningen hade alltså inflytande över de anställdas hela livssituation. Detta kunde leda till förväntningar på förmåner och en allmän passivitet från medarbetarnas sida.

Till denna bruksmentalitet brukar också räknas en stark konformism, stor social kontroll, skarpa gränsdragningar mellan olika grupper, t.ex. mellan arbetare och tjänstemän eller mans- och kvinnoroller, lågt intresse för utbildning samt svag entrepre-nörsanda. I beteendevetenskapliga sammanhang talar man ibland om en term som kallas ”inlärd hjälplöshet”. I vidare bemärkelse används termen om miljöer där människors naturliga initiativkraft har försvagats på grund av t.ex. patriarkaliskt eller auktoritärt styre, t.ex. i svenska bruksmiljöer och i totalitära samhällen.

En vanlig form av inlärd hjälplöshet är när en person söker många jobb men inte får något. Då till slut ger personen upp och känner en hopplöshet av att söka jobb, och tankar som ”Det går ändå inte” är det enda som kommer upp vilket gör att man ger upp innan man försökt. Termen är alltså i grunden negativ och sätts ibland i motsatsställning till ”Gnosjöanda”, en anda som därmed också kan ses som motsatsen till jantelagen, i korthet: kan hon/han så kan väl jag!


Läs lagförslaget i sin helhet här