Partiledardebatten den 20 januari 2005

Replikväxling mellan Göran Hägglund och Göran Persson efter det att Persson hållit sitt huvudanförande.


Anf. 10 GÖRAN HÄGGLUND (kd) replik:

Herr talman! När det gäller skogen har Göran Persson presenterat en lång lista utan att vara särskilt konkret än så länge, så till den frågan får jag återkomma. Kristdemokraterna presenterade häromdagen ett program i åtta punkter för att snabbt komma till rätta med den ödeläggelse av stora delar av södra Sverige som har drabbat oss. Men det var egentligen inte för det som jag begärde ordet, utan det var naturligtvis för den rosenröda beskrivning av verkligheten som statsministern ägnade sig åt här. Det går bra för Sverige.

Så sent som häromdagen kom det nya besked från Dalsland. Nu lägger Duni med verksamhet och flyttar ut den från vårt land. Vi har tidigare haft meningsväxlingar om huruvida det här är ett problem eller inte. Statsministern säger att det är naturligt att viss verksamhet lämnar vårt land, att vissa företag läggs ned, för det kommer nya. Men problemet är ju att många läggs ned och det kommer väldigt få nya. Sverige har under de tio år som Socialdemokraterna har varit vid makten tappat 28 000 företag. Det här är ingen naturlag, utan det spelar en roll vilken politik vi för i vårt land, och den politiken är i dag inte särskilt framgångsrik.


Göran Persson glömmer också bort att i redovisningen ta upp de stora lån som används för att finansiera den utveckling av välfärden som man här talar om - 191 miljarder kronor under en fyraårsperiod. Enbart under valrörelsen ska skattebetalarna bistå med att låna upp 138 miljoner kronor per dag för att finansiera det som vi i dag inte har pengar för. Den som är satt i skuld är inte fri, hette det en gång i tiden. Nu heter det inte så längre.
(Applåder)

Anf. 11 Statsminister GÖRAN PERSSON (s) replik:

Herr talman ! De här 28 000 företagen har vi hört om förut. Det är i huvudsak jordbruk och småbutiker - det ser man om man tittar i statistiken. Vi har den typen av förändring i vårt samhälle. Jag beklagar den i och för sig inte, även om landsbygden blir lite dystrare och fattigare, men för konsumenterna har säkert småbutikernas ersättande av större butiker bidragit till att vi nu har fallande matpriser. Så är det ju.

Sedan går Göran Hägglund förbi den verkligt svåra frågan. Det är alldeles uppenbart att vi har en strukturförändring i svensk ekonomi. Vi har haft det, kommer att ha det, och jag skulle gissa att det kommer att gå än fortare i framtiden. Gamla jobb försvinner, och nya kommer någon annanstans, och människor riskerar att komma i kläm. För att hantera den förändringen har vi generösa sociala försäkringar. Blir du arbetslös ska din inkomst klaras. Blir du sjuk ska din inkomst klaras. Blir du förtidspensionär ska din standard klaras.

Nu vet ju vi att den allians som Göran Hägglund bekänner sig till har som ledande politiskt parti Moderaterna. Moderaterna har bestämt sig för att basera hela sitt förslag till ekonomisk politik på att just dessa sociala försäkringar, som skyddar de sämst ställda vid den typ av förändringar som Göran Hägglund beskriver, radikalt ska försämras, göras riktigt dåliga. Det hade varit intressant att höra Göran Hägglund tala om detta, men det gör han inte därför att han vet att där håller politiken inte ihop.

Men använd nästa replik till att tala om antingen varför Moderaternas politik inte går ihop eller varför det är rätt att satsa på försämrade sociala försäkringar i en tid då omvälvningen i samhället blir allt snabbare. Det är Kristdemokraternas uppgift. Varsågod!

Anf. 12 GÖRAN HÄGGLUND (kd) replik:

Herr talman! Där fanns inte många svar på de frågor som jag ställde, men självklart sker en strukturförändring. Vi kan inte se bakåt. Vi måste se framåt, och då måste det komma till nya företag.

I Sverige bedriver vi numera en politik som gör att vi, vid en jämförelse med andra länder, till exempel rear ut svenska industriföretag genom till exempel dubbelbeskattningen av företag. Det här är ingen så där oerhört sexig politisk fråga som det går att vinna några kortsiktiga politiska poäng med, men det är ändock en fråga av en oerhört stor betydelse. Ska företagen bedrivas i Sverige, eller ska vi ge dem en knuff för att de ska flytta ut ur vårt land?

När det gäller lånen fick jag inga svar. Jag fick inga synpunkter från statsministern omkring detta. Vi har numera knappast någon budgetmarginal alls. Det som från början skulle vara en ganska stor marginal för att klara det oväntade finns inte längre. Det förekommer uppgifter om att en del åtgärder i samband med Asienkatastrofen, som vi lär få återkomma till senare, stoppades av Finansdepartementet för att man var rädd att slå i utgiftstaket. Jag skulle gärna vilja höra en kommentar om detta.

När det gäller ersättningsnivåerna vet statsministern förstås att vi står för de ersättningsnivåer som vi har i dag. Det parti som har genomfört sänkningar under den nuvarande nivån är det parti som statsminister Göran Persson leder, och det gjordes efter en valrörelse där väljarna inte hade fått några som helst besked om de planer som regeringen uppenbarligen bar på. Hur kommer det att bli inför valet 2006? Det tror jag väljarna vore intresserade av att få veta.
(Applåder)

Anf. 13 Statsminister GÖRAN PERSSON (s) replik:

Herr talman! Det är klart att Göran Hägglund ska få svar på sina frågor. Jag är på inget sätt orolig över den offentliga sektorns ekonomi, tvärtom. Den är mycket väl skött. Vi har troligen de bästa statsfinanserna i hela Europeiska unionen. Vi mäter inte det som enbart statens ekonomi utan hela den offentliga sektorns ekonomi. Där har vi ett överskott under en hel lång lågkonjunktur. Det är unikt starkt. Det ger oss stor frihet när konjunkturen nu vänder uppåt.
Det andra: Har vi en dålig ekonomisk utveckling? Försvinner jobb utomlands? Ja, en del försvinner utomlands. Andra kommer tillbaka. Det är ingen tvekan om att svensk industri producerar mer än någonsin och säljer mer än någonsin. Den kaka vi har att dela, den ekonomiska tillväxt vi pratar om, är bättre än i något annat europeiskt land, kanske med något undantag. Så ser det ut i Sverige. Dessutom är inflationen låg. Det gör att vi har reala löneutvecklingar och låga matpriser. Det är bra för pensionärerna, och det är bra för barnfamiljerna. Men mycket kan bli bättre. Självklart är det så.

Samtidigt tycker jag att det är ganska intressant att lyssna på Göran Hägglunds sågning av det ledande partiets ekonomiska politik inom den så kallade oppositionsalliansen. Det blir ingen sänkning av socialförsäkringarna. Det är bra det. Men vad finns då kvar av ekonomisk politik? Vad ska ni regera på? Vad ska finansiera skattesänkningarna? Vad ska finansiera satsningarna? Vad ska ni ta det ifrån? Fram växer, i spåren av Göran Hägglunds frimodighet, samma bild som vi en gång i tiden såg, nämligen att varje borgerligt parti får sitt, ingen tar ansvar för helheten. Att man inte ens nu kan redovisa en sammanhållen ekonomisk politik när man kallar sig för en allians är naturligtvis ett gott exempel på vad som väntar om vi får en borgerlig regering.