Det som sker på riks påverkar oss på lokal nivå.

Det är helt orealistilskt att en liten butik ska behöva 9 000–10 000 kronor om året till olika kontokortsföretag vars kunder handlar med korten, menar Dick Jonefelt som är köpman i Färgelanda.
Han kämpar mot kortavgiften
FÄRGELANDA Dick Jonefelt irriteras av att kortavgifterna blir höga för små handlare. Nu har han fört upp frågan på politisk riksnivå.
Det har han dubbla anledningar till. Som köpman har han drivit butik med tekniska prylar på torget i Färgelanda i flera år och kämpar mot kortavgifterna sedan något år.
– Tidigare skickades kunderna till närmsta bankkomat i stället om de inte hade kontanter. Men så går inte att fortsätta om man vill ha kvar kunderna, konstaterar Jonefelt.
– Nu kostar betalkorten som folk använder butiken 9 000 kronor om året. Det tycker jag inte är vettigt, säger han.
Sedan är Jonefelt också aktiv politiker inom KD, vilket förklarar att partiets riksting fått upp ärendet på bordet.
Skydd mot rån
– Det är klart jag håller med om att betalkort och kreditkort är bra på så vis att de ger ett visst skydd mot rån i både butiker och värdetransporter. Men då tycker jag att staten borde ta den kostnad som korten uppenbarligen utgör.
– Man skulle kunna överföra en del av de kostnader polisen och rättsapparaten har för att reda ut brottslighet kopplad till kontantrån, till kortkostnadena för småbutiker.
– Ingen handlare skulle ju kunna ta ut 1,50 kr utöver vad som står på prislappen, därför att kunden betalar med kontanter.


Det som sker på riks påverkar oss på lokal nivå.

Min påverkan på lokalplanet har bidragit till en lagrådsremiss och förhoppningsvis också till en lagändring.
Lagförslaget är naturligtvis betydligt bredare än min lilla motion, men andemeningen är den samma. Till och med motiveringen är i sort sett samma som min.

Motion

Betalkortshandeln

Om man kommer med en sedel och vill handla i en affär så finns det ingen handlare som skulle ta ut en avgift på 1.50 kr utöver det som står på prislappen.
Dessa kort är enligt staten det bästa skyddet mot rån både i butiker och värdetransporter.
Detta faktum råder för oss företagare om du som kund kommer med ditt kort.

Företagaren får betala 1,50 kr på varje köp till banken plus en avgift på 600 kr kronor per månad för den apparat som man stoppar kortet i.

För ett litet företag med en apparat kan det då kosta ca 7 200 kr per år att få betalt med kort och för varje köp tillkommer 1,50 kr.

Polisen och rättsväsendet har stora kostnader för att jaga brottslighet förknippad med kontantrån. I samband med dessa jakter sätts andra människors liv och egendom i fara.

En del av dessa resurser kunde omprioriteras till att underlätta korthanteringen för mindre företag.


Jag yrkar att:  

Rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att arbeta för att någon statlig myndighet t.ex. Riksbanken tar hand om de elektroniska penningtransaktionerna inom kortköpshandeln så att den blir lika kostnadsfri för företagen som handeln med mynt och sedlar är i dag

Färgelanda

2009-03-21

Dick Jonefelt


Regeringen föreslår en ny lag om betaltjänster med tydliga och konsumentvänliga regler

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ny lag om betaltjänster, som innebär att betaltjänstdirektivet (2007/64/EG) genomförs i Sverige. Lagen innebär skärpningar bl a när det gäller hur lång tid en betalning får ta och förhindrar näringsidkare från att ta ut avgifter från konsumenten vid kortbetalningar.

- Kontanter är viktiga betalningsmedel, men hanteringen medför både stora kostnader och en otrygghet i samhället. Genom den nya lagen blir det lättare och mer förmånligt att använda alternativa betalningsformer, så att samhällets kostnader för kontanthantering kan minska och rånen bli färre, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Den nya lagen om betaltjänster innehåller regler om vilka krav som kan ställas på dem som tillhandahåller betaltjänster (betaltjänstleverantörer). Det föreslås bl.a. tydliga regler om hur lång tid en betalningstransaktion som längst får ta att genomföra och vem som bär ansvaret när en transaktion inte blir genomförd. Det föreslås också regler om vilken information som betaltjänstleverantörerna ska ge till kunderna (betaltjänstanvändarna) i samband med att betaltjänster tillhandahålls. Dessutom innehåller lagen regler om en ny kategori av finansiella företag, betalningsinstitut, som tillhandahåller betaltjänster. I lagen finns också regler om betaltjänstleverantörers rätt att få tillträde till betalningssystem.
Lagen innebär bl.a. att
de som tar betalt med kontokort inte får ta ut en avgift av kunden för detta
tillsynen över de företag som tillhandahåller betaltjänster stärks
det införs regler för hur svenska företag får verka i andra länder inom EES, och hur företag från dessa länder får tillhandahålla betaltjänster i Sverige
det införs tydliga regler om att betaltjänstleverantörerna ska ge information i förväg om bl.a. hur lång tid en betalningstransaktion tar att genomföra och vilka avgifter betaltjänstanvändarna ska betala
en betalningstransaktion ska ta högst en dag att genomföra, från årsskiftet 2011/2012
betalningssystem inte får ställa upp tillträdesregler som är diskriminerande mot vissa betaltjänstleverantörer Den nya lagen innebär att reglerna om betaltjänster blir mer harmoniserade i hela EU och EES-området. Detta gör det lättare för företag som tillhandahåller betaltjänster att konkurrera över gränserna och erbjuda användarna bättre och billigare tjänster.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Bakgrund
Betaltjänstdirektivet (2007/64/EG) innehåller gemensamma europeiska regler för tillhandahållande av betaltjänster inom EES-området, t.ex. gireringar mellan bankkonton, kontokortsbetalningar och betalningar med autogiro. I den remiss som i dag lämnas till Lagrådet föreslår regeringen en ny lag som innebär att större delen av betaltjänstdirektivets regler genomförs i Sverige. Förslag på att genomföra övriga delar av direktivet - i en ny lag om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument - har lämnats i en remiss till Lagrådet i januari.