Företagare bör få samma skydd mot betalningsförelägganden som privatpersoner. Det anser finansmarknadsminister Mats Odell (Kd), som ser detta som ett sätt att komma till rätta med en av bluffakturornas skadliga effekter.
I en debattartikel i Dagens Industri säger Mats Odell att han ”anser att alliansregeringen så snart det blir möjligt ska införa ett system för att också företag kan känna sig trygga i att skuldens faktiska existens har klargjorts innan den får användas i kreditupplysningssammanhang”.
Om företag likställs med privatpersoner när det gäller obetalda fakturor innebär det att skulder som inte betalas blir offentliga först efter beslut i domstol eller hos en myndighet. Nuvarande regler innebär att ett företag belastas med ett offentliggörande utan domstolsbeslut och att uppgifter om betalningsförelägganden kan ligga kvar i upp till fem år.
En sådan förändring skulle göra det lättare för en företagare att inte känna sig tvingad att betala fakturor för exempelvis tjänster eller katalogdeltaganden som inte beställts.
En undersökning som Visma Infoline gjorde i våras visade att så många som 350.000 företag fått vad de anser vara falska fakturor under första kvartalet. Bara en bråkdel av dessa – 7.000 hittills i år – leder till polisanmälningar, medan en stor del av dem resulterar i offentliga betalningsanmärkningar.
Småföretagare drabbas när falska fakturor ökar
Tiotusentals småföretagare har fått bluffakturor till sina företag i år. Det visar resultatet av Visma Infolines senaste webbundersökning.
Två tredjedelar svarade ja på frågan ”Har ditt företag fått någon eller några bluffakturor i år?” Totalt deltog 2.095 småföretag i undersökningen.
– Med tanke på att det finns ungefär en halv miljon aktiva småföretag i landet innebär detta att kanske så många som 330.000 företag fått vad de anser vara falska fakturor bara sedan årsskiftet, säger Lars Fredell, informationschef hos Visma Spcs.
Att omfattningen av falsarierna är stor styrks av det faktum att de polisanmälda fallen mångdubblats de senaste två åren. Majoriteten av de som drabbas är småföretagare. Det sammanlagda värdet av bluffakturorna uppskattas till flera hundra miljoner kronor.
– Långt ifrån alla anmäler dock brotten utan låter saken bero eller försöker bestrida fakturorna på det sätt som exempelvis Svensk Handel ger information på sin webbplats. Där uppger man att det kommer in 100 till 150 klagomål per dag, vilket uppenbarligen bara är en bråkdel av svindleriet. I själva verket sprids dagligen flera tusen falska fakturor, säger Lars Fredell.
– Från polisiärt håll efterlyses lagändringar i synnerhet när försäljningen sker via telefon. Ett förslag är att införa någon form av ångerveckor
Hårdare tag mot fakturaskojare
Skatteverket ökar nu kontrollen av företag som ligger bakom falska fakturor. Syftet är bland annat att kunna avregistrera bluffmakarnas företag, skriver Dagens Nyheter.
Syftet med skärpningen är att avregistrera blufföretagen och samla bevismaterial så att åtal kan väckas i fler ärenden, skriver Dagens Nyheter.
Enligt Johan Södersten, samordnare för Skatteverkets undersökningsverksamhet är det som regel samma aktörer som dyker upp bakom de olika bolagsnamnen. I första hand är det deras ovilja att redovisa moms på fakturainbetalningarna som är deras kännetecken.
–?Den insats mot fakturaskojarna vi nu har startat är en ganska enkel åtgärd där vi kan mota Olle i grind, säger han till tidningen.
Men det finns en gränsdragningsproblematik. Det gäller de företag som skickar ut fakturor som vid en närmare kontroll visar sig vara förtäckta erbjudanden. I de fallen uppstår heller ingen skattepliktig moms att redovisa så länge ingen mottagare går på bluffen och betalar förstås, konstaterar Johan Södersten.
Skatteverket hoppas att man genom momskontrollen av fakturaskojarna kan samla på sig större ”bedrägerivolymer” än de som blir när enskilda drabbade företagare gör sin anmälningar.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar