Föreningen Mötesplats Färgelanda vill stärka det lokala företagsklimatet

I onsdags hade vi ett styrelsemöte i föreningen Mötesplats Färgelanda.
där förslogs att vi skulle starta upp en studiecirkel som skall leda fram till att stärka företagarklimatet.

Syftet med att göra det i studiecirkel är det inte går att göra arbetet med en schablon då alla kommuner ser olika ut och där med har olika förutsättningar och då har olika lösningar på problemen.


Som studiematerial har vi valt att använda svenskt näringslivs folder "Lokalt företagsklimat" och som uppstart på själva cirkeln har Charlotte Schéle från svenskt näringsliv lovat att komma och hjälpa i gång oss.

Är du intresserad av att hjälpa till ???

kommunens invånare handlar på annan ort?

Skall vi inte ta med Pressbyrån, Hjobergs, blomaffären, massage med flera som har fått lägga ned eftersom kommunens invånare handlar på annan ort?

Skriver en skribent på min blogg, och det är ju faktiskt det de handlar om.

Attityden till det egna näringslivet på orten.

Anders borg har ju i många intervjuer förklarat Sveriges goda ekonomi med att vi har hållit hjulen rullande med den inhemska marknaden och det ser man också att så är fallet i de kommuner som lyckas bra.

Det är den som saknas i Färgelanda. Man är av den uppfattningen att det är billigare att åka till staden än att handla på hemmaplan och där med får vi ett underskott i handelsbalansen. Som följd får företagen dålig ekonomi och läggs ned och alla i kommunen blir där med förlorare

2008 var jag på en näringslivsträff där svenskt näringsliv stod som föreläsare och det handlade om att försöka skapa ett bra företagarklimat på hemmaplan.

 Här är förorden till den

 

 

 

Kom igen nu Krögare i Färgelanda . Utmana Barnbespisningen som lunchresturante för de anställda

West Swedwn har ju fått en del av dina och mina skattepengar men till vilken nytta ?

Nej ta bort en massa märkvärdiga personer som sitter på möte i olika konstallationer och använd skattepengarna till det som dom är avsedda för

 ( Skola vård och omsorg)

och sänk skatten på arbete. Då skapas arbete och där med välstånd .

Och sluta dela ut en massa miljoner till kickade chefer . alliansen gjorde ett försök med Jan Eriksson och resultatet blev väl en halv seger. tragiskt att man inte orkade hela vägen men det blev inga årslöner i alla fall!

Sanslöst att dessa sossar vill ge miljoner till inkompetenta chefer men inte vill satsa en krona på jobbskapande åtgärder. typ ROT,RUT, jobbskatteavdrag och nu sänkt moms för krögare.

Samtidigt som man anser att de kommunanställda skall äta på barnbespisningen till skattesubventionerade priser . Inte konstigt att Färgelanda innehar lägsta placeringen i svenskt näringslivs rankning för företagarklimat plats 290 av 290 möjliga

Förfrågan om osund konkurrens från kommunen

Skicka e-postill dj.electronics@hotmail.com

Från:	Peter Delden (Peter.Delden@kkv.se)
Skickat:	den 5 december 2011 16:32:50
Till:	dj.electronics@hotmail.com (dj.electronics@hotmail.com)

Hej Dick

Tack för ett trevligt telefonsamtal. Bifogar den utlovade ”lathunden” eller frågelistan avseende offentlig säljverksamhet.

Med vänlig hälsning

Peter Delden

Lathund

Vilka konkurrensbegränsande offentliga säljverksamheter eller förfaranden kan förbjudas?

Denna frågelista är avsedd att användas som ett hjälpmedel för att avgöra om en säljverksamhet eller ett förfarande kan förbjudas med stöd av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579), KL http://62.95.69.3/SFSdoc/09/091280.PDF. Den är tänkt att kunna användas både av offentliga aktörer som vill veta om de bedriver någon säljverksamhet eller har ett förfarande som kan omfattas av reglerna och av andra som vill veta om en offentlig aktörs verksamhet eller förfarande kan förbjudas. Frågelistan gör inte anspråk på att vara uttömmande. Den kan inte heller ersätta juridisk rådgivning i det enskilda fallet.

1. Offentlig aktör

Är det fråga om stat, kommun eller landsting eller en juridisk person som staten, en kommun eller ett landsting har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande över?

Reglerna gäller för staten, kommuner och landsting och olika juridiska personer (t.ex. bolag) som staten, en kommun eller ett landsting kontrollerar på något sätt. Helt privata företag träffas inte av reglerna.

Ett dominerande inflytande kan utövas genom:

 ägarskap och/eller röstetal,

 finansiell medverkan – avgifter, stöd eller på annat sätt,

 gällande regler, exempelvis speciallagstiftning eller

 på annat sätt (ex. genom avtal som ger den offentlige aktören dominerande inflytande över den juridiske personen).

Om JA→ gå vidare

Om NEJ → aktören omfattas inte av bestämmelsen 2010-06-24 2 (5)

2. Säljverksamhet

Är det fråga om säljverksamhet, d.v.s. erbjuds varor eller tjänster på en marknad av en offentlig aktör?

Reglerna gäller bara när kommunen, landstinget eller staten agerar som ett företag och säljer varor, tjänster eller nyttigheter på en marknad.

Observera nedanstående punkter vid denna bedömning

• Säljverksamhet kan ske både inom förvaltning och i separat juridisk person.

• Både vinstdrivande och icke vinstdrivande säljverksamheter omfattas.

• Om det endast är fråga om myndighetsutövning faller detta inte inom tillämpningsområdet för bestämmelsen. Myndighetsutövning är handläggning och beslut som utgår från myndighetens befogenhet, rätt eller skyldighet att fatta beslut gällande juridiska eller fysiska personer enligt speciallag om förmåner, rättigheter, skyldigheter, bestraffning eller disciplinär åtgärd.

• Om det är fråga om köpverksamhet, d.v.s. verksamheten eller förfarandet innebär att aktören agerar i sin inköpsfunktion, faller detta utanför tillämpningsområdet. Då tillämpas istället upphandlingslagstiftningen.

Om JA→ gå vidare

Om NEJ → verksamheten eller förfarandet omfattas inte av bestämmelsen

3. Konkurrensbegränsning

Snedvrids eller hämmas konkurrensen? Här är utgångspunkten de långsiktiga verkningarna på förutsättningarna för en effektiv konkurrens.

Med konkurrensbegränsning menas att någon offentlig aktör gör något som begränsar eller hotar att begränsa konkurrensen på marknaden. Det avgörande är om det som den offentliga aktören gör eller tänker göra typiskt sett skadar tävlingsincitamentet på marknaden, dvs. att försöka vinna kunder genom lägre priser, bättre kvalitet och produktutveckling.

Exempel på sådana konkurrensbegränsningar:

o Underprissättning

o Vägran att ge tillträde till nödvändig nyttighet, t.ex. viss infrastruktur, på skäliga villkor

o Diskriminering och annat selektivt beteende

2010-06-24 3 (5)

o Andra sorters konkurrensbegränsningar, t.ex.:

- Den offentlige aktören drar oberättigade fördelar av myndighetsrollen i sin säljverksamhet

- Blotta närvaron av den offentlige aktören leder till att privata alternativ faller bort eller väljer att inte träda in på marknaden till följd av den offentlige aktörens säljverksamhet

- Privata företags tillväxt och utveckling hämmas i övrigt av den offentlige aktörens säljverksamhet

Om JA→ fortsätt med nästa fråga

Om NEJ → säljverksamheten eller förfarandet omfattas inte av bestämmelsen

4. Är det en säljverksamhet (VAD man gör) eller ett förfarande (HUR man gör det) i en säljverksamhet?

Det är viktigt att skilja på om det är en säljverksamhet i sig eller om det är ett agerande i en säljverksamhet (förfarande) som ska prövas eftersom reglerna ser olika ut och gäller för olika offentliga aktörer. Säljverksamheter i kommun och landsting kan förbjudas under vissa villkor. Statliga säljverksamheter kan dock inte förbjudas.

 Säljverksamhet (VAD den offentlige aktören gör), gå till 4.1.

 Förfarande i en säljverksamhet (HUR den offentlige aktören agerar), gå till 4.2.

 Tycker du att det är båda, gå först till 4.1 och sedan vidare till 4.2.

4.1 Säljverksamheter i kommuner och landsting

4.1.1 Är det fråga om en säljverksamhet?

Avser sammanfattningsvis VAD den offentlige aktören gör. Observera att det som en aktör själv anser vara en säljverksamhet kan inrymma flera olika säljverksamheter i lagens mening. Vad som kan vara en säljverksamhet i bestämmelsens mening bör därför avgränsas på ett objektivt sätt.

Viktigt att minnas är att statliga aktörer inte omfattas av bestämmelsen gällande säljverksamheter. Deras verksamheter kan alltså inte förbjudas. Gå då istället vidare till 4.2 Förfaranden.

Om JA→ Fortsätt

Om NEJ→ Gå till 4.2 Förfaranden 2010-06-24 4 (5)

4.1.2 Är säljverksamheten oförenlig med lag?

Här avses kommunallagen (1991:900), lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter samt övriga specialförfattningar.

Om JA→ Säljverksamheten kan omfattas av regeln i KL och kan förbjudas, se vidare nedan under Avslutningsvis.

Om NEJ→ Säljverksamheten kan inte förbjudas. Gå vidare till 4.2 för att undersöka eventuella förfaranden i säljverksamheten.

4.2 Förfaranden i statens, kommuners och landstings säljverksamheter

4.2.1 Är det fråga om ett förfarande?

Avser sammanfattningsvis HUR den offentlige aktören agerar eller beter sig i sin säljverksamhet. Typiska konkurrensbegränsande förfaranden som nämns i propositionen är underprissättning, vägran att ge tillträde till viss viktig infrastruktur på skäliga villkor och selektiva förfaranden.

4.2.2 Är förfarandet icke försvarbart från allmän synpunkt?

a) Håller sig agerandet inom lagens eller annan författnings ramar?

b) Är motivet för förfarandet så angeläget att agerandet kan accepteras?

o Är motivet internt (exempelvis behålla personal) är agerandet inte försvarbart.

o Är motivet externt (ett viktigt allmänt intresse) kan agerandet vara försvarbart, fortsätt med punkten c nedan.

c) Finns det mindre konkurrensbegränsande möjligheter att tillgodose det skyddsvärda intresset?

Om JA → Agerandet är inte försvarbart och förfarandet kan omfattas av regeln i KL, se vidare nedan.

Om NEJ→ Agerandet kan vara försvarbart.

____________________________________________________________________

Avslutningsvis

Har besvarandet av frågorna i listan ovan lett till att någon av frågorna besvarats med nej omfattas säljverksamheten eller förfarandet troligen inte av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Om ovanstående frågor i stället har lett till att förfarandet eller säljverksamheten kan omfattas av dessa regler bör den offentlige aktören avsluta eller ändra säljverksamheten eller förfarandet och sluta ägna sig åt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. 2010-06-24 5 (5)

Vill du anmäla en offentlig aktörs säljverksamhet till Konkurrensverket, se vidare anmälningsformulär http://www.kkv.se/t/Page____404.aspx

Frågelistan kan inte ersätta juridisk rådgivning

En konkurrensrättslig bedömning är komplex och måste baseras på omständigheterna i varje enskilt fall. Denna frågelista kan därför inte ersätta juridisk rådgivning. Om du är osäker på om en offentlig aktör bedriver en säljverksamhet eller har ett förfarande som kan träffas av reglerna, bör du fördjupa dig i förarbetena (proposition 2008/09:231) eller söka juridisk rådgivning. Konkurrensverket ger inte vägledning eller förhandsbesked i frågor som rör specifika fall.

1.Säljverksamhet (företagsverksamhet) 2. Konkurrensbegränsning (faktisk eller potentiell) 3. Verksamheter - VAD man gör Förfaranden - HUR man gör det •Kommun •Landsting •Juridisk person som domineras av dessa •Stat •Kommun •Landsting •Juridisk person som domineras av dessa 4. Förbud kan ej meddelas om Förenlig med lag Försvarbart från allmän synpunkt

Från: Dj Electronics Hedekullen 3 [mailto:dj.electronics@hotmail.com]
Skickat: den 5 december 2011 01:01
Till: Registrator KKV
Ämne: Förfrågan om osund konkurrens från kommunen

Hej
Jag vill fråga om man kan anse att det är osunt om en kommuns alla arbetare skall ha rätt att äta på skolbespisningen för skattesubvensonerad prislapp och om det är tillåtet så skall väl de anställda ta upp detta till förmånsbeskattning.

Är det tillåtet att en kommun använder de av staten lönefinansierade arbetskraft ( OSA) att utföra jobb som tidigare utförts av det fria näringslivet.

Svara helst före tisdags morgon för då tänkte jag att jag skulle ta upp frågan på ett av kommunen arangerat frukostmöte.
MVH Dick Jonefelt

Ledarna har inget flyt hos AD

Har det förelegat laga grund för att skilja W.H. från hans anställning?


Enligt 18 § anställningsskyddslagen får en arbetstagare avskedas om han eller hon grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen har i det föregående funnit utrett att W.H. i egenskap av stormarknadschef i inte obetydlig utsträckning delat ut presentkort till anställda för att premiera dessa för utfört arbete. Enligt Arbetsdomstolens mening har W.H. genom sitt agerande visat en allvarlig brist på respekt för den grundläggande principen att premiering av anställda ska ske i form av lön på vilken skatteavdrag ska ske och sociala avgifter betalas. I det förhör som har hållits med honom har han vidhållit att han har haft rätt att ge gåvor till sina anställda i form av presentkort när dessa utfört en bra arbetsinsats. Han har därigenom visat bristande förståelse för nödvändigheten i att följa såväl bolagets regelverk på området som gällande skattelagstiftning.

En väsentlig förutsättning i ett anställningsförhållande är att en arbetsgivare känner förtroende för en arbetstagare. I fråga om arbetstagare med en så hög tjänsteställning och med så stort ansvar som W.H. har haft, måste det enligt Arbetsdomstolens mening ställas höga krav på omdöme och förmåga att tillämpa gällande regelverk. W.H. har varit chef för mer än 120 anställda i en verksamhet som omsatt stora belopp. Han har vidare haft en lång erfarenhet av administrativt arbete inom bolaget och god kännedom om ekonomi. Bolaget har således haft rätt att ställa höga krav på hans omdöme och förmåga i fråga om hanteringen av presentkort. Det får enligt Arbetsdomstolens mening anses som uppenbart att en stor förtroendeförlust har uppstått hos bolaget i förhållande till W.H. med anledning av det inträffade.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att W.H:s handlande i samband med hanteringen av presentkort har varit ägnat att i så hög grad rubba det förtroende, som bolaget måste kunna ha för W.H. som anställd, att bolaget haft rätt att omedelbart skilja honom från anställningen. Att bolaget inte varnat W.H. saknar betydelse. Avskedandet av W.H. får därmed anses ha varit lagligen grundat.

Vid denna utgång saknar Arbetsdomstolen anledning att ta ställning till frågan om omständigheten rörande trubaduren får läggas till grund för prövningen i målet.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolens ställningstaganden innebär att förbundets talan ska avslås. Förbundet ska såsom tappande part förpliktas att ersätta arbetsgivarparterna
för deras rättegångskostnader. Det yrkade beloppet är inte tvistigt.

Domslut


1. Arbetsdomstolen avslår den av Kooperativa Tjänstemännens Förbund inom Ledarna förda talan.

2. Kooperativa Tjänstemännens Förbund inom Ledarna ska ersätta Arbetsgivar-föreningen KFO och Coop Butiker & Stormarknader AB för deras rättegångs-kostnader med 100 000 kr avseende ombudsarvode. På beloppet ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Karin Renman, Lars Dirke, Kurt Eriksson, Charlott Richardson, Håkan Torngren, Sten-Ove Niklasson och Margareta Zandén. Enhälligt.

Sekreterare: Björn Länsisyrjä
 
Skall Bli intressant vad man kommer fram till när det gället Jan Eriksson

Färgelanda ! en av Sveriges mest sårbara kommuner.

Inför den senaste kommunindelningsreformen var riktpunkten att en
svensk kommun år 1975 skulle ha minst 8 000 invånare. I dag finns 48
kommuner som befinner sig under denna nivå. I många av dessa ligger
folkmängden långt under vad som då bedömdes vara ett nödvändigt

befolkningsunderlag för att få ett tillräckligt väl differentierat
näringsliv och därmed en bärkraftig ekonomisk utveckling som på
sikt kan garantera tillgången till en fungerande kommunal service.
32 av de 48 kommuner som i dag har under 8 000 invånare ingår i

gruppen av Sveriges 100 sårbara kommuner. Det kan framstå som en
förhållandevis hög andel, men betyder samtidigt att 16 kommuner med
under 8 000 invånare, dvs. en tredjedel av dessa kommuner, inte kan
betecknas som sårbara och därmed måste bedömas ha relativt goda

förutsättningar för en bärkraftig utveckling. Detta talar i sin tur för att
den nedre gränsen för hur stor befolkning en kommun bör ha för att få
en bärkraftig utveckling i dag är väsentligt lägre än 8 000 invånare.

Detta kan i så fall förklaras med att kommunikationerna har förbättrats
– inte minst genom Internet – och att småföretagandet har vuxit i
betydelse. Den ökade betydelsen av tjänster, småföretagande och förmåga
att anpassa produktionen till vad de enskilda kunderna vill ha,

och den på samma gång minskade betydelsen av stordriftsfördelar
och tillverkningsindustri, kan med andra ord ha bidragit till att
minska de minsta kommunernas sårbarhet.

Borde då inte ett livskraftigt företagande i fler svenska kommuner på
sikt kunna innebära att näringslivet utvecklas så att sårbarheten minskar
eller helt försvinner i flertalet svenska kommuner? Genom att låta
tidigare undersökningar av sårbarhet tjäna som referensmaterial är
det möjligt att åtminstone belysa frågan.

När jämförelsen görs är det emellertid viktigt att komma ihåg att tidigare definitioner på sårbarhet
fokuserade på beroendet av enskilda tillverkningsföretag och inte
inkluderade faktorer som företagsklimat, företagandets omfattning
och andelen av befolkningen som är i arbete.

Man kan inte finansiera offentliga jobb med offentliga jobb.
I en studie som gjordes på data från år 1980 identifierades 39 kommuner
som särskilt sårbara.26 Av dessa återfinns i dag 28 på listan över
Sveriges 100 sårbara kommuner.

En tredjedel eller 13 av de kommuner som identifierades som särskilt sårbara år 1980 kan i dag beskrivas som genuint sårbara, dvs. de tillhör Sveriges 33 mest sårbara kommuner.

Dessa är Hofors, Hällefors, Filipstad, Olofström, Fagersta,
Emmaboda, Ludvika, Hagfors, Finspång, Gullspång, Bengtsfors,
Nordmaling och Karlskoga.

Dessa kommuner har således framstått som i hög grad sårbara i två undersökningar med olika definition på sårbarhet och med 30 års mellanrum. Förutom att det stärker argumenten för att dessa kommuner verkligen är sårbara tyder det också på att sårbarhet är ett problem som i hög grad är bestående.

Det har också tillkommit ett relativt stort antal sårbara kommuner sedan 1980. Så mycket som 20 av de 33 kommuner som nu är genuint sårbara ingick inte i gruppen av 39 särskilt sårbara kommuner i den tidigare undersökningen.

Av dessa är nio från Bergslagen med omnejd, nämligen Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Eda, Grums, Storfors, Laxå, Lindesberg, Surahammar och Degerfors.

Ytterligare några kan beskrivas som satelliter till Bergslagen, nämligen
Oxelösund, Sandviken, Färgelanda, Södertälje och möjligen också Älvkarleby.27

Så frågan om sårbarhet handlar om hur tillgången på jobben ska säkras

i de svenska kommunerna. Men ytterst rör frågan hur många, i huvudsak små, kommuner ska kunna överleva på sikt.

En viktig del i överlevnaden är att det finns arbetstillfällen. Utan dessa minskar gradvis möjligheterna att leva och verka i kommunen och den kommunala servicen förlorar sitt underlag.
Källa ( Svenskt näringslivs)

Mötesanteckningar används som bevis

Läs den inledande artikeln i Bohusläningen .. och gissa vem som skrivit den...

JENNY BORG 

naturligtvis vem annars.

Följ länken.
http://bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/1.1430825-motesanteckningar-anvands-som-bevis

Det handlar inte bara om fördynringen utan det handlar om att Jan Eriksson ljög i bland annat fullmäktige, då han på frågan om det finns ett avtal .. Svarade " Ja det finns det" Vilket var lögn. Vidare bedyrade förre Kommunchefen, att vid varje ekonomisk utökning skulle kostnaden läggas på hyran, vilket inte gjordes.

Samt bankgarantin vilket var det största förseelsen .

Under alla förhållanden har tillträdande majoritetens  förtroende för Jan Eriksson rubbats i sådan mån att det föreligger grund för att skilja honom från tjänsten.

Läs tidigare inlägg som handlar om en AD dom

http://fargelandabloggendickjonefelt.blogspot.com/2011/08/forbrukat-fortroende-innebar-avsked.html